eLIoT är numera friskförklarad!!!

Efter besöket hos veterinären idag kan vi återigen andas ut på riktigt! Diagnosen Borrelia var helt korrekt! Dvs ineg dum, puckad o rälig tollarsjuka på min finaste Prins! Lyckan är minst sagt total hemma på Karlavägen!

   eLioT o jag har jobbat hårt på att bygga nya muskler kring höfterna och få upp bra kondis på honom igen, efter den dra pissiga borrelian! Å idag fick vi alltså duktigt med beröm av Veterinären! eLioT har fått tillbaka alla sina muskler, och är nu liksidig i muskulaturen och har ett nästintill perfekt rörelsemönster! Bästa, finaste, busigaste o gosigaste Doggin!

Älskade hårbollen min!  

    Jag mår så initusan jäkla bra just nu! Tänker njuta på ALLT vad jag kan, och bara fortsätta glida runder på mina små små rosa moln 

Shit! Torsdag igen… this is absolute madness =)

Jaja, hur som så har veckan precis som vanligt bara flygigt förbi! Schåliga jobbdagar varvat med galna ridturer i ösregn och månsken, ”hopptävling” med Linda & Ghana o så ikväll då, där barnpassning för mina fina små systerdöttrar står på schemat!!!

   Det bästa med denna veckan är att jag är ledig imorgon! Så v 37 har två lördagar i min värld! Jag har det verkligen oförskämt bra just nu ;)

   Imorgon ska Shira först o främst få nya galoppaskor av Fru Hovis sen ska vi ut på en lång lång PW (inkl lite galoppa också, måste ju prova nya dojjsen), E&M påbörjar flytten så efter stallet ska jag ska bortom Åsum o lämna vårt släp till dem… Kl 16,00 ska eLioT vaccineras inför skolstarten(!) om nästan 3 veckor och sen, sen ska jag hem till Arkelstorp på fredagsmys och få höra allt om LilleBrors Skellefteå-äventyr! Kommer bli en kick-ass bra första Lördag!

Lördag nr 2 ska inledas med ett tidigt dressyr pass på Shira o sen ska resten av dagen tillbringas med E&M och flytta resterande bohaget till nya huset! Kommer bli en bra dag i bästa sällskapet <3

   Å på söndag ska jag, om det inte blir mer flytt/måleri, göra absolut inget alls! Bara sova länge, busa med vovven och tillbringa dagen  i soffan! Sen vill jag så klart ut o busa med Fröken Shira också, får se om jag kan övertala LillaSyster & Noppis att hänga med på en busrunda! Kanske t.o.m länge för Slottsrundan! Hmm, ja det tåls att tänka på!

Förhoppningsvis slipper vi flug/monster-utrustningen denna gången...

Men så här myspysigt vill Fröken ha det på söndag em!

Annars är det fina fisken här! Snörvlar fortfarande lite, men är helt klart på bättringsväg! Har lite små hyss för mig som tillsammans förkylningens bortfall ger massa ny energi!!! Så nu i helgen ska jag f-n ta mig t tag i att skriva det dära brevet som jag så länge gått o funderat på! Det är dags nu… har kommit fram till att det är det enda rätta att göra! Så det är bara att bita ihop, det läskiga första steget o sen skutta vidare! Sen vet jag inte om jag har modet just nu för att fullfölja fullt ut =S Men jag har iaf bestämt mig för att skriva det, och så får det skickas om tillfälle dyker upp eller lite extra mod hittas… Annars får det ligga i den rosa lilla lådan o damma! One step i taget lixom =P

”Jag har förlorat en tävling,

men vunnit ett vad!

Har bestämt att stå helt utanför det där jag blir ledsen av”

"jag saknar dig mindre och mindre - Melissa Horn"

Shira här, jag har övertagit Mattes blogg för att varna omgivningen om att Matte has gone bananas i skallen =S

Förstå mig rätt, jag tycker ganska mkt om min tvåbenta vän.. Jag menar, hon fixar mat till mig varje dag, hon bäddar sådär mysigt åt mig i boxen lagom till läggdax varje dag, hon blir nästan aldrig sådär arg på mig som andra Mattar kan bli utan pussar mig oftast på mulen ist(!) o mumlar ngt om ngn gullig BäbisBus som tydligen ska vara jag, jag har massa mysiga täcken att ha på mig när det är, vad Matte kallar, busväder ute och så får jag mängder av godis och så kelar o myser hon med mig baota mkt varje dag =) Ja, det är ju inte mkt att inte tycka om hos min Människa! Men igår, igår va hon helt bananas i huvudet! Är rädd för att förkylningen har tagit över hela henne, inkl. hjärnan!

  Igår stod jag och snicksnackade lite med min Gudson hagen, tänkte lärde honom allt jag kan o lite till! Bl.a hade jag som idé att lära honom mitt ultimata knep att vända rumpan mot blåsten och regnet, lille Virre (även kallad FölFan av min Matte) va däremot inte så sugen på att lära sig ngt alls för han sprang mest rundor och stimmade efter sin mamma som varit borta på tok för länge!!!

Hur som helst, när vi står där o snackar som bäst, dyker Matte upp som ett snorigt/febrigt yrväder och mumlar ngt om att

- Nu min Prinsessa ska vi ut i skogen på en lååång härlig PW och rensa Mattes hjärna!

WWHHHAAATTT?!?! Hon kan ju inte mena allvar, har hon inte märkt att det regnat i typ 1 timme och att det inte direkt ser ut att spricka upp?! Ska jag dessutom behöva påpeka för henne att hon varit sjuk i typ en vecka och fortfarande låter som en flåsade valross vid minsta ansträngning?! + att det dessutom redan börjar skymma… Hallå mörkret anfaller snart!!! Matte verkade inte alls bry sig om mina invändningar, utan på flög all min rosa utrustning (sjukt fin btw) och vips så hade jag en den flåsande valrossen på ryggen!

 Nåväl, jag brukar ju älska att vara ute o mysa i skogen med Matte så jag bet ihop och traskade fint iväg mot skogen (Uddarp via baslinjen tror jag Matte sa). Men när himlen näst intill öppnade sig när vi va på vallen la jag in mitt VETO, gnäggade ett par gånger för att få Matte att förstå att detta va helt uppåt väggarna knäppt… Men hon ignorerade mig totalt, jag fortsatte att gnägga och pocka på hennes uppmärksamhet, men hon verkade först imun, som om hon inte hörde mina ynkliga små gulliga bäbis gnägg, men tillslut bad hon mig snällt hålla tyst och sa att det är bara o bita ihop, och lovade att det skulle bli bättre när vi väl kom in i skogen!

Matte brukar ju ha rätt, så jag litade på henne… Vilket jag snart bittert skulle få ångra =S

   Först mötte vi (på asfaltsvägen) en attack-cyklist med två lösa sabeltandade hundar (alltså inte alls så söta som storebror), jag lekte stela leken och mina hovar var som fastfrösna i marken! den minsta lilla hunden sprang då fram och ställde sig framför mina framben och skällde på mig! Bar sådär lixom, helt oprovoserat! Pucko vovve =( Hans husse ropade på honom och så försvann de!

Hur som helst, när hundarna passerat hittade jag nytt mod och traskade vidare framåt! Han knappt hitta takten igen förrän en sådan dära bil dundrade om oss i 100 knyck, jag tappade fattningen totalt och blev jätte baota rädd… Men Matte smekte mig tröstande över halsen och pratade sådär lugnt o mysgt med mig tills jag insåg att jag kanske eventuellt överreagerat något lite! Nåväl, vid det här laget va vi som tur var inne på grusvägen *pust*!

Här va det lugnt o fint, tills vi skulle svänga in mot den lilla lilla stigen. O där, som en uppenbarelse låg det två enorma sketabaota stora Monster som bara väntade på att få äta upp en snygg liten lettisk flicka som mig =S Mattes plan var att gå emellan dessa flera meter höga Monster! Hon är inte klok den där tvåbenta! Jag frustade allt vad jag kunde och blåste upp mig så jag också skulle bli sådär stor o farlig så att de inte skulle våga attackera mig, men Matte bara skattade åt mig o klappade mig på halsen o kallade mig LillFisen! Kan ju säga att det stärkte inte min livsfarliga image direkt! Först tvärvägrade jag att ens närma mig Monstren, men efter att Matte berättat att det inte va några monster utan bara två enormt stora högar med ris/träd från skogen samlade jag iaf ihop min nerver så pass att jag kunde passera i gången emellan dem. Men med tanke på Mattes något bristande hjärnverksamhet dagen till ära, tyckte jag det va bäst att blåsa upp mig och göra mig till en stor, stark o farlig lettisk ånghäst i hela passagen till vi tillslut tagit oss förbi denna superläskiga passage! Matte bara skattade åt mig hela tiden o tyckte jag va en tramsbytta! Hon säger att det bara va träd och ris, men jag vet nog bättre! Det va monster, I lovar! Jag såg bara så fullständigt livsfarlig ut, och skyddade min Matte så bra att de inte vågade attackera oss, inte ens lite granna! Det är tur att Matte har en sån modig Flicka som mig! =)

   Vid det är laget va jag dödstrött i skallen, påtok för mkt regn och påtok för mkt faror på påtok för kort tid! MEN, inte slutar historien här inte… Nix, jag sa ju att Matte va bananas i skallen!

Jag fick fullständigt kravla mig fram i all lera (vilket är helt opassande för en Prinsessa som mig), snubblade/kastade/ramlade ner för den knepiga stenen rätt in i Uddarp tänkte styra kosan mot höger! När jag väl hittat marken med alla fyra hovarna säger Matte: -det går inte så bra för oss idag, älskade LillFisen min!

Nehe, du skojjar menade jag! Mmm ibland, men bara ibland, är min Matte inte det smartaste som går i ett par ridstövlar! Men hur som helst, höger efter stenen betyder hemåt! ÄNTLIGEN har matte got the Picture!!!

Eller VAAA, vad nu då?! Matte tar tag i vänster tygeln och styr mig istället längre in i skogen! Har hon inte fattat ett dugg?! Idag är kanske inte va en sån bra dag att rida i skogen på, Matte?! *suck* Ibland, men bara ibland, är min Matte en envis liten tvåbent som borde lyssna betydligt mer på mig!

Återigen fick dock Matte som hon ville och vi begav oss länge in i skogen! Här kom hennes enda rätt för dagen, för här inne regnade det iaf inte! Ett STORT plus i kanten och en eventuell guldstjärna till Matte! Det hon dock ”glömde” att berätta va att när det regnar på löven, låter det som 100 attackflygplan bombarderar oss… Så nej, nu fick det va nog! La jag in min kände Shira-överväxel och skrittade på så in i tusan! Nu fick det va slut på tramseriet! Nu ville jag hem och det fortare än kvickt!

   Typiskt då att Matte fick förhållningsövningar av Linda på vår förra dressyrträning att träna på! Matte tyckte detta var ett ypperligt tillfälle att träna förhållningar på iom min ”fina” framåtbjudning! *suck* Matte förstår inte alls mina pikar idag!

Men är det ngt jag lärt mig så är det att om jag gör som Matte säger direkt, så slutar hon att ”tragga” saker och ting! Så jag gjorde 3-4st finfina förhållningar (när matte blev sådär tung i rumpan), och sen fick jag låååång tygel och kunde marschera på som värsta mustangen på vallen hemåt! Äntligen fri och äntligen på hemmaplan!

Nu hade dock regnet tilltagit ytterligare och det regnade med vindens ”hjälp” i sidleds på oss! Försökte vända rumpan till, men det slutade med att jag snurrade i en fin piruett, jag upp den taktiken och började (va Matte sa hette takta) de sista 100 metrarna hem!

PUST och STÖN vilken ridtur från helvetet, glad att vi överlevde! Tur att jag (enl. Matte) är Världens Finaste, Sötaste Underbaraste, Tryggaste och Stabilaste Flicka… För annars hade jag nog lagt mig o tokdött direkt efter den sabeltandande hundatacken ;)

   Väl hemma i stallet, verkade det dock som Matte återfått lite vett i skallen iaf! Jag fick BAOTA mkt (alltså sketa mkt) gottis, kramar pussar och kel! Fick även stå en liten stund i mitt mysigaste pyjamastäcke innan det var dags att komma in i o gosa ner sig i den välmockade och välströdda boxen som min Älskade Matte alltid fixar åt mig! Hon kanske är bananas ibland, men hon är iaf min bästaste bananas Matte

Så summan av kardumman: jag höjer ett varningens finger för matte just nu! Pass på, för hon har (emellanåt) tendenser att bli helt bananas i skallen och tappa allt förstånd =)

Passar även på att höja ett varningen finger för de dära tvåbenta som tilltalas med Mr framför namnet, de verkar inte heller helt 100 i skallen! Matte och hennes andra tvåbenta vänner har pratat mkt om dem under våra ridturer o ja, de där Mr­-typerna har nog inte alla ponnyerna i stallet om jag säger så, o inte heller alla  hönsen hemma för den delen! Det är tur att Matte har mig, helt enkelt! O tur att jag har min Matte!

Hörs snart igen,

/Shirizen!

When you think happiness,

Think of my head on your chest 
An' my old faded blue jeans.
When you think Tim McGraw ,
I hope you think of me! 

Fortfarande sjukstuga på Karlavägen =S Min plan att bli frisk går sådär om jag ska vara ärlig... Men skam den som ger sig! Zappen och jag har snart övertaget, hoppas jag iaf!

   Har iaf vatt lite duktig emellan febertopparna och beställt hem tapeten till köket, pratat med en jätte trevlig Gubbe i en färgbutik i stan som ska fixa färg till resterande del av köket och den rosa fondväggen i vardagsrummet! Min lilla stuga kommer bli såååå fin, en riktig liten Shabby dream, hoppad jag iaf =P 

  Mammsingen ringde o sa att hon hittat ett jätte fint diskställ till mig, och jag hittade sjukt fina rosa köksredskap oxå! Har även hittat grymt söta kakeldekorer för att få den rätta "farmors"-känslan i köket!!! Åh som Fröken längtar upp ur sjuksängen o iväg på lite hus-shopping! Men ja, jag vänta är ju lite av min grejj... så jag väntar en stund till!

"Storblommigt och småblommigt, prickigt och randigt i glada färger

som för tankarna till gammaldags kafferep i farmors berså." 

Beskrivning av tapetkollektionen! Passar perfa =P

___________________________________

Nu tror du säkert att jag hoppas,

på något som aldrig ska bli av...

Men jag har aldrig lyssnat när du lovat,

aldrig ställt några krav!

Melissa Horn - Jag kan inte skilja på
 

Okay... planen att vara frisk idag gick i stöpet =( Skit oxå! 

   Dessutom har vi träckprovat hästarna i stallet nu iveckan, och det visade att min lilla BäbisBus har en massa äckliga små maskar i sig... Fy bövelen va äckligt, blääärk. Men hon var i "gott" sällskap, de va många hästar som hade höga resultat för blodmask =S Så nu ska hagar mockas och delas upp o donas med, hästarna avmaskas och om 2 veckor hoppas jag av hela mitt hjärta att äckelpäckel maskarna är putsväck från min Kärlek o alla andra GulleGrisar där uppe!

   Jaja, lika bra att ta allt tråk o mög (förkylningen o äckelmaskarna) på en o samma gång, så att allt bli så galet rosa och bra sen igen! Can't keep me down!

Nu favvolåt som hjälper mig igenom tråkiga sjuka dagar på soffan!

Melissa Horn - Innan jag kände sig

Här blev jag den jag är, här kommer jag förbli.
Här har jag längtat bort, här har jag känt mig fri.
Här har jag blickat framåt, men ofta tittat ner.
Jag är nog inte det du drömmer om, men jag är det du ser!

Jag har blivit vald av andra, det är min hemlighet!
Den ena saknar känsla, den andra ödmjukhet.
Dom hade nåt gemensamt,  men jag blundade för det.
Jag har alltid hållit hårt om dom jag inte orkat med...

Jag har skrivit mina regler, ingen fick ändra på dom.
Jag tog första bästa vägen ut när någon bad mig tänka om.
Det kanske kommer kännas, det rår jag inte för...
Jag skulle inte ens vara hälften utan det jag gör!

Du har ditt eget facit för rätt och för fel...
Du kanske bär på en massa saker,
Jag förstår bara en liten del.
Hade du någon innan, vill du ha någon sen?
Ja, jag vill säga att jag älskar dig,
men det är för tidigt än!!!

Jag hade slutat prata, jag var så van och stänga av!
Du frågade vem som förstört mig men jag gav dig inget svar.

Jag tog allting för givet
Det var något fel på mig
Jag måste varit någon annan
Innan jag kände dig

Sjukstuga på Karlavägen =S Usch o fy.... Tycker själv att det är sketa baota mkt synd om mig och absolut TOKHATAR att vara sjuk =( Ja ni hör ju, Stackars Stackars mig =P Meducin efterlyses!

Det blev ingen ridning i måndags (så ja, veckan började med att veckaplaneringen sket sig!!!), missförstånd med täckesbytet så när jag kom upp till stallet va min lilla Ängel alldeles tokblöt =( Så jag ryktade av henne och gav henne extra mkt gott hö ist att tugga sig varm på! Tror nog Shira uppskattade det bättre än ett dressyrpass i ridhuset =) 

Va ute på uteritt med Linda & Ghana och Johanna & Brynhild igår. Gick sådär på det stora hela, hon va helt galet "på". Inte van att behöva "tagga ner" henne, brukar få peppa och  tagga upp henne ist... Men detta är betydligt bättre! Ska bara lära mig o hitta nya knappar för att få det att funka i skogen oxå! 

Fick jobba på ordentligt igår för att få någonsomhelst kontakt med henne. Men det gick bättre o bättre och tillslut va det samma gamla fina BäbisBus o jag som va ute travade! Känns i låren idag kan jag säga, rör mig som en tant på 80+, inte speciellt atraktivt direkt =P  Menmen, träningverk is a good thing för det innebär att jag gjorde ngn nytta med låren och sitsen igår iag!

Idag skulle vi ridit dressyr, men det orkar jag verkligen inte... Gick hem tidigt från jobbet och nu är jag tooookdeckat i soffan... Inväntar friskare tider!

   Har ju inte tid att ligga sjuk, måste träna Shira och grejja med flytten! Så jag har bestämt mig för att jag bara ska vara sjuk ikväll! Imorgon när jag vaknar är jag Fröken Frisk igen! Jepp, så får det bli! Så nu ska jag tända alla ljusen här hemma, göra en stooor kopp varm O'boy o gosa ner mig i soffan, knapra Panodil Zapp o bli frisk! 

_______________

I'll just miss You,

thats all!

...turns out when that big love comes along,

it's not always easy!