Ett misslyckande betyder inte att jag är en förlorare

-det betyder bara att jag inte lyckats ännu.

Ett misslyckande betyder inte att jag ingenting har åstadkomit

- det betyder att jag har lärt mig något.

Ett misslyckande betyder inte att jag varit dårakig

- det betyder att jag vågade försöka.

Ett misslyckande betyder inte att jag saknar förmåga

- det betyder att jag behöva göra något annorlunda.

Ett misslyckande betyder inte att jag är värdelös

- det betyder bara att jag inte är perfekt.

Ett misslyckande betyder inte att jag aldrig kommer att lyckas

- det betyder bara att jag måste öva mig ännu lite mer.

Igår händer det något så sjukt jävla kul att jag stod på stallplanen o skrek rakt ut av lycka i ca 5 min. Jag studsade runt som en 3åring och var helt jävla fjabbaglad!

Det var så längesedan jag kände sånt hopp som jag gör just nu, det känns som jag äntligen äntligen kan blicka framåt med glittrande ögon och sådär härligt med mkt energi o glädje i kroppen som jag brukade ha!

Det har varit tuffa månader sedan december, men nu äntligen ser jag ljuset i tunneln!

Min kloka Mor gjorde en sån klockren liknelse igår med ett traikljuse. Låter knas, men knas är ju vårt mellan namn! Hur som, det har varit rött ett tag mitt liv har stått still och allt har mullrat på tomgång. Men nu äntligen ser jag hur ljuset skiftat till gult, jag har lagt i ettan och släpper sakta men säkert kopplingen för att alldeles strax rulla vidare... Så fort det växlar till grönt kommer denna själ äntligen gasa vidare mot nya tider, nya utmaningar men mest av allt mot massa många dagar fulla av lycka, energi och magiska upplevelser tsm med de som betyder mest <3

Jag är äntligen sååå laddad inför framtiden igen! Sååå taggad! Bring it! Fucking bring it!

Jag har sedan ridförbudet kämpat med känslan av totat misslyckande och att alla dörrar nu är stängada för vidare dressyrtävlande för mig & Shira. Jag har sett nattsvart på att debutera MSV och jag har tom funderat på att sälja av all min tävlingsutrustning. På riktigt har jag i min hjärna funderat på att sälja släp o hela kittet.

Meeen, så fan heller att jag ska! Nu tar vi det sakta men säkert, ett steg framför det andra o så tuffar vi på! Vi rider när vi orkar o kan, M rastar henne ca 1 gång i veckan och jag försöker motinera och underhålla henne så gott jag bara kan.

Så fort jag får OK från sjukgymnasten börjar det "tunga" jobbet med Shira! Hon är lite trögstartad och det blir till att backa bandet och börja tjata o gnata grunder igen. Men vet ni vad?! SO FUCKIN WHAT?!?!

Vi kommer att komma tillbaka, var så säkra! Jag tänker bara inte sätta ett datum, utan nu får det ta den tiden den tar.

Men den dagen vi kommer tillbaka på banan kommer vi göra det med besked, va så säkra!

Jag ska rida upp på medellinjen i samlad galopp, göra halt vid x med miljoner fjärilar i magen... Vi ska dansa oss igenom 5 minuters krumelurer utan blackouts o press, trava rakt fram mot dommaren göra halt o tacka för oss med världens leende på läpparna och en sån FET JÄVLA sdrenalinkick av att vi tog oss tillbaka, va så JÄVLA säkra!