Måndagmorgon. Solen skiner. Hjärtat känns lätt. Ett leende sprider sig från hjärtat och genom hela kroppen. Jag blickar framåt med glitter i ögonen, fnitter i magen o bus i benen!

Alla pusselbitar början trilla på plats!

Tack alla ni som hjälpt mig, på olika sätt! Tack fina vänner för stöd o omtanke <3 Tack älskade familj! Tack vidriga varelser för era onda handlingar o vidriga skitsnack, det tog mig till en bättre plats, en bättre tid ligger framför mig!

Jag börjar sakta men säkert hitta hem till mig själv igen!

Några bitar kvar att lösa, men snart är vi på väg!