Hmm, det skulle bli tävlingsdebut i söndags… Början på ngt stort och den första magiska dagen i vårt liv som tävlingsekipage o ja *host* Shira lyckades iaf med konststycket att få den oförglömlig… Tyvärr dock inte på det sättet jag önskat, hoppats o trott utan precis o raka motsatsen tvärt om =(

   Dumma dumma dumma häst :’(

Ja, hon har ju varit minst sagt märklig den senaste veckan… Brunstig som en ko och allmänt vresig, en äkta PMS bitch mao. Ena sekunden söt som socker och kelsjuk som vanligt, andra sekunden sitter hennes tänder i axeln på mig och sparken hänger i luften! Mmm, jag börjar förstå vad killar menar med att tjejer är märkliga varelser från yttrerymden, för jag förstår mig inte det minsta på min Stora Svarta just nu =S

   Hemskt hemskt hemskt… Känner mig fullständigt otillräcklig....

Hur som, för att återgå till tävlingsdebuten så gick allt prima skinka fram tills att vi gick in på banan! Hon va en mysfröken att knoppa och essa på lördagskvällen, hon va en glad liten soltråle på morgonen (nåja, efter hon fått sin mat iaf!), vi gjorde oss iordning och begav oss mot tävlingsplatsen!

Väl där va hon duktig, ngt stel, men efter lite trix i fix så va hon fin! Jag tjaffsade inte med galoppfattningarna utan jag gjorde 2st, de satt 100% så då tyckte jag inte det fanns anledning att ta fram tröttheten i det eller grejja så det blev fel utan jag fokuserade ist på att få henne framåt och lösgjord! Sagt o gjort, det blev min tur o hon kändes faktiskt fin när vi red in på banan, men sen  gick det bara utför….

Magiskan som varit i detta ridhuset ca 3ggr i veckan de senaste månaderna, gått på dressyrsstaketade banor HELA sommaren och är uppväxt med musik i ridhuset under ridning, van vid all Mollis sitter på ”dommarplatsen” vid C tyckte helt plötsligt att alla dessa saker, var o en på sitt vis, va fullständigt livsfarligt o dog en gång per farlig sak =S TRAMSA JÄVLA JÄVLA TRAMSA!

Jag blev vansinnig på henne men samlade mig snabbt, räknande till 10 och försökte lirka fram henne…. LÖNLÖST =(

Hur som, när jag fick henne nått så när nära domaren blåste denne i visselpipan PRECIS när vi passerat (TACK FÖR DEN TELEVERKET!!!!!!!) Shira sticker iväg ett par steg med svansen mellan rumpan och är smått hysterisk (i hennes värld innebär det att hon travar på i sin takt och är HELT opåverkbar, hon låser lixom ute alla faror, rädslor och tyvärr också piloten på ryggen!). Ja så, där satt jag, på mitt lilla LettLok och det var ju bara o starta =S

Red in, kom halvvägs sen början hon konstra igen och så va de heeeeela programmet igenom. Första galoppen tog hon OK men andra bara fullständigt vägrade hon att fatta =S

Ja, det är lika bra o erkänna... Jag tappade modet fullständigt, kände mig galet otrillräcklig o värdelös som ryttarinna så jag bara hafsade mig igenom skiten för att få det over and done och skrittade ifrån tävlingsplatsen FULLSTÄNDIGT ROSEN RASANDE…. Vid flera tillfällen under programmet satte jag sporrarna ordentligt i sidan på henne (ja tänk såndär ponnyryttare spark, benen rätt ut o sen, kadommmm!) för att få någon som helst reaktion, men icke… Hon fortsatte helt utan att ens vicka på ena örat! ÅH PUCKOHÄST! Jag tog extrema tygeltag för att få henne uppmärksammad på mig och oss, men INGET hjälpte verkligen… Modet i mig försvann på en millisekund och jag skämdes som en hund inne på banan =(

   Så här i efterhand borde jag kanske gjort ngt mer drastiskt inne på banan och "kämpat" mer, tatt tag i henne dunder ordentligt i halten för att få henne med mig, eller ja jag vet inte tojställt igenom henne i ena volten för att få sans på henne... Men jag tvekar ändå på att jag under dess ynka 3 minuter hade lyckats få ordning på henne... Nja nej, jag vet i fasiken ändå alltså. Jag slet ju som ett djur på banan bara för att hafsa igenom det, hon ville lixom ingenting alls =S

Den enda "räddningen" hade nog varit att tagit lite mer tid innan jag startade inne på banan och haft henne mer "där" när vi väl satte ugång... Men jag hade nog(oxå) hunnit bli utesluten innan jag fått henne dithän.

   Det var inte Magiskan dag igår och det gjorde hon klart o tydligt för oss alla =S

55% lyckades vi skrapa ihop. PINSAMT SÅ JÄÄÄÄVLA JÄÄÄÄVLA PINSMAT!

Har tränat så hårt för att aldrig visa upp Shira på icke godkände procent, för hon är så mkt bättre än så. Men ja, den tanken sket ju sig på första tävlingen TOTALT!

Sen vet jag inte riktigt vart den domaren vaknat denna dagen, för av 13 ekipage fick endast 4st över 60%. Bedömningsporter är verkligen knivigt… Det gäller att vara ett ekipage i domarens rätta tycke, annars har man inte mkt att hämta hem…

Men så är det, jag skyller definitivt INTE domaren för vår urusla debut absolut inte, det va helt vårt alldeles egna och totala misslyckande men nja…. Men inte hade den dommaren en bra fm den dagen inte…

   Man skulle kanske konvertera till hoppryttare trots allt?! Där är alltid en rivning en rivning, no questions asked!

Ska jag analysera vad som hände har jag inte en jävla aning om vart jag ska börja eller komma fram till… Finns miljoner småsaker som dyker upp i hjärnan, men summan av kardemumman är nog så enkel att Shira ballade ur och jag var inte ryttarinna nog att få henne tillbaka i balans på den korta stund man har efter startsignal tills att man måste starta =(

   Jag är besviken på många saker, men mest på min Magiska faktiskt. Jag vet att hon är ung och att vi har lång väg att gå, men hon uppträdde synerligen oshysst i söndags och det kan jag inte acceptera! Hade hon varit rädd på riktigt, hade det varit i ett helt nytt ridhus, ny miljö och om jag hade varit tok nervöst hade jag kunnat haft förståelse men det har jag inte nu. Det var samma ridhus, samma staket och samma trygga Matte på ryggen. Nej, hon va verkligen en renodlad kärring  i söndags och det har jag svårt att släppa :’(

Det jag tar lärdom av söndagen och som jag ska göra 100% annorlunda är att fr.o.m NU ska jag vara 100% behård och konsekvent mot den Stora Svarta. No more pluttegull och tramseri när hon surar, är trött eller vresig.

Nu är det dags för Fröken Svart att växa upp och skärpa sig! Life is a bitch och ibland måste man helt enkelt samla ihop hela sig själv, bita ihop och genomföra det som krävs av en.

Hon ska fr.o.m nu gå dressyrtrimmeri i ridhuset mån, ons(träning för mollis) och antigen fre eller sön. Däremellan får det varrieras med PW, vila, hoppning och uteritter. Varannan vecka byts fre/sön trimmeriet ut mot galopp-träning.

Så ja, nu jäklar Fröken Svart!!! Den 2 februari 2013 är det tävling hemma på Gärds igen och då SKA SKA SKA vi kicka as i LB:1, det är bara så det ska bli! Det finns inget alternativ till det!

Ska visa den dära blåbärs världen vad min min Magiska Svarta går för och precis hur vackrast hon är, förr eller senare PUNKT UTROPSTECKEN UTROPSTECKEN

Japp, efter 12år var det så åter dags för Fröken Mig att göra ”comeback” i hoppvärlden igen!

...Ja, sist slutade det minst sagt i katastrof =P Jag o Min Afrodite tokkraschade så det sjöng om det  i en 1.20 oxer på tävling... Efter den "olyckan" var jag en riktig fegis ett tag innan jag började hoppa högre höjder igen, strax därpå hände det dock igen! Afrodite ville inte hoppa, men jag fortsatte och kraschade ytterligare ett hinder... *suck* Livrädd som få bestämde jag mig där o då att lägga hoppestudskarriären på hyllan o dressyra för glatta livet ist! Sagt o gjort, de få hoppskutt jag gjort sedan -00 är minst sagt lätträknade! (Förutom med min Svarta Dröm då förstås… för vi har minsann med glädje hoppat både terräng o bana med jämna mellanrum även om det oftast är typ nedgrävda bommar rent höjd mässigt!).

Hur som, igår va det dags: Caroline Fransson & Madiba’s Shiraz anlände tillsammans med Linda Wallin & Callago till Stall Ekeberg för Pay&Jump! Vi gick banan, lastade ut o begav oss till framridningen! Våra unga vackraste o absolut coooolaste Pownisar uppförde sig exemplariskt! Shira va iofs seg som sirap, men hellre det än att hon att ångat på som det LettLok hon kan vara!

På framhoppningen gick det bra, hon ignorerade dock att hoppa 1 gång vilket resulterade i att tjejen på framridningen fick jobba en stund (hon va för övrigt sjuuukt sysslolös på en 50cm framhoppning! Inte många mer än min toka som rev kan jag avslöja!).

Annars gick det bra! Galoppfattningarna satt 100% och hon hade lagom med gas o broms (kanske lite för lite gasför hoppningens skull, men jag gilla’rt!). Jag tyckte hindrena var pluttiga och det kändes 100% bra i magen, ingen oror, nervösitet eller rädsla! Med henne skulle jag klara vad som helst! Älskade hon o älskade oss!

   Så jaaa, när de ropade in mig till banan va det inte mkt att be för, in i det fina ridhuset och sen var det bara att köra igång! Allt gick bra, hon va dunder seg o lite smålat men vi tog oss ta mig fasen igenom hela banan(9! hinder) utan ett stopp eller trams (ett ”pet” iofs), men som sagt 50cm är påtok för lågt för henne, hon bryr sig inte ens om att lyfta på benen på den höjden! Tramsbyttan!

   Hur som så kan jag inte annat än att vara 100% nöjd med min Finaste Prinsessa och vår gemensamma insatts! Nu har hoppryttaren i mig vaknat till liv och under vintern ska vi försöka klämma in en o annan hoppträning o till våren ska vi minsann ut och Pay&Jumpa så det står härliga till! Hoppa är faktiskt galet skojj när allt stämmer!!!

* High Five! * Efter 2 lyckade debuter på hoppbanan!

Caroline & M Shiraz och Lina & Callago

2st extremt lyckliga hästtöser och 2 lyckliga Pownisar!

Stall Bus, it is my friend!

   Sen gör det ju varken saken eller känslan sämre heller att div. folk spontant kommer fram o berömmer: "den (fantastiskt) vackra hästen!" Jag är iofs ganska lång i vanliga fall, men när man för gång nr x i ordningen hör hur det pratas om Shira och hennes Vackra Jag kan jag säga att jag blev mist 3m lång o stolt som en fura! Älskade Vackra Finaste hon, hon är verkligen det bästa med heeeela mig!

Så nu har jag mall-apat mig färdig =)

Hur som, därmed är alltså vår hoppdebuten avklarad, Check! o jag ser redan fram emot nästa pay&Jump, Check Check ;)

Men en sak i sänder… Nu laddar o taggar vi om inf söndagens debut på de riktiga tävlingsbanorna!

Dressyr(LC:2) på hemmaplan står på schemat! Mitt absoluta mål är att rida ett godkänt program, men jag ska villigt erkänna att det hade ju varit fantastiskt jäkla kul att få kicka ass o plocka hem en rosett bara sådär lixom på debuten o allting ;) Mmm, jaja... en flicka kan väl få drömma?!?!?!?!

   Hur som, på söndag är det upp till bevis för Fröknarna Oss! Åh, äntligen är vi här… Äntligen Äntligen ÄNTLIGEN =)

Vi laddar upp med följande träningsschema för veckan:

Måndag = Tömkörning

Tisdag = Vila (Matte ska till GBG med jobbet!)

Onsdag = Mollis träning

Torsdag = PW + Hovis

Fredag = Vila (Matte ska på CATS!)

Lördag = Uteritt + lite trimm på fälten

Söndag = TÄVLING!!!

Mmmm, woppedidoooo! Då kör vi...!

Shira min Shira <3

Sååå… då närmar det sig! 9 november idag, debut den 18:e! Yajks, ynkapynka 9dgr kvar =S

   Börjar bli lite spänd, inte nervös, bara spänd över hur det ska gå? Hur ska min Vackra Svarta stå sig emot de andra och hur ska jag sköta mig som ryttarinna?! Mmm, det är mkt som ska upp till bevis! Är glad att det är på hemmaplan och att det är så pass få starter och en liten tävling! Kommer säkert passa mig o Svarta Magiskan alldeles utmärkt!

Dressyrar-Stjänrnan!

   Mollis-träning i onsdags och jag måste bara säga att JAG ÄLSKAR MOLLIS-TRÄNINGAR!!! Blev sjuuuukt stressigt innan träningen i onsdags så tyvärr jag hann inte rida fram lika nogrannt som jag velat så hon va stel o tjurskallig de första 10min av passet men sen, sen gjorde hon skäl för sitt smeknamn Magiskan =P Vi red hit o dit, stopp o fram, trav o galopp, skritt o trav, cerpentiner o volter, snettigenom o skritt… Ja Mollis trimmade oss ordentligt igår och det gav verkligen resultat!

Akilleshälen fortsätter vara våra galopp fattningar, och framför allt vänster galopp =S Men i onsdags kom vi så äntligen på ett knep som passar mig som ryttarinna (har haft väääldigt svårt att reda ut detta med galoppfattningarna, min tajming stämmer lixom inte alls med Shiras det blir fel gång på gång på gång). Hur som nu har vi byggt upp en vägg bestående av min ytter(höger)hand, innerhanden ska leda innåt, INTE INTE INTE bakåt utan innåt, i samma sekund som jag ger galopp fattningen. Håll håll håll på ytter och tokvänd henne med inner i fattningen, när hon tar galoppen släpper jag efter på STUDS i inner och fortsätter framåt. Mao så bara toklurar jag Shira att vi ska svänga! Hur som, svårt att förklara men det gick AS bra! Fick till 2-3st riktigt najsiga vänstergalopper och det gjorde gott i själen! För varenda rätta galopp vi tar, stärker det modet/självförtroendet hos oss båda och snart snart snart kan vi också galoppa höger, vänster, höger, vänster precis som alla andra!

   Jaja, nog tjatat om galoppen! Förövrigt va hon strålande! Allt vårt hårda arbete o slit börjar verkligen komma fram i henne nu! Det är en fröjd att rida henne och jag är tokigt stolt över min svarta diamant!

Mollis träning feb 2012!

Annars tuffar vårt liv framåt! Ligger i hårdträning hela november nu! Till helgen ska vi nämligen debutera på hoppbanorna! Det blir en Pay&Jump i Ballingslöv, svindlande 50cm ska vi försöka ta oss över =P Men, med en klippa som min så ska det nock inte vara några issues! Veckan efter är det som sagt tävlingsdebut och helgen därpå åker vi på Pay&Ride på Bokeslätt och tar oss an en dubbelstart dvs både LC:2 och LB:1! Spännande Spännade Spännande!

Detta är precis bara början på allt, men redan känner jag mig så fullständigt och 100% lycklig, tänk hur det då kommer att vara till våren när det är så här alltid alltid alltid och vi är igång på riktigt riktigt! 

Åhhh, bästa livet tillsammans med henne <3

2 av de absolut bästa dagarna i mitt liv!

1 = dagen då hon blev min! Mäktigt!

2 = dagen då hon blev friskförklarade efter

den dära henska OP'n!

Ja vad ska man säga? Bra veckor sedan sist på många sätt o vis, men även en mörk och sorlig vecka =S Livet är verkligen en berg,- och dalbana… Men med en bästa nivå så hög som den jag har den äran att få leva mitt upp i nu gör tunga, tuffa och frukatsvärt sorliga beslut lättare att ta…

   Allt började med att jag skulle kolla på blup.se som min fina första häst Afrodite fått sitt föl ännu (säg där tidigt i våras att hon var betäckt 2011). Döm av min förvåning när jag ser att hon gått bort, på en sekund vändes allt upp o ner och jag kastade mig på telefonen till Mor :´( Förklarade och vi pratade en stund om det, under tiden kollade jag visare på blup.se och går in på hennes(vårt) förstfödda föl, LeffeBus, och där kom dagens anda chock =S Även finaste Leffe, född -05, hade också lämnat oss under2012 :’(

   Tog upp telefonen och sms:ade deras ägare… Det visade sig att Afrodite blivit sämre den sista tiden och de hade valt att skona henne från smärtan och skickat henne mot Everth von Bus och alla andra saknade hjärtan i Trappalanda! Ett väldigt starkt och modigt beslut, som jag är så glad och tacksam över att hon tog! Helt osjälviskt och enbart för ”min” Fina Vita Prinsessas skull!

Med LeffeBus är det däremot fruktansvärt sorligt, min värsta mardröm besannandes i denna Ägarinnans liv. Leffe skadade sig i hagen, skulle opereras (likt min Vackra Svarta) nere i Malmö men han vaknade aldrig. Ynka 5år gammal och med hela livet framför sig somnades HighLajf in…. Tragedin är total.

   Mina tankar går till Ägarinnan…. Livet är f-n bra orättvist ibland :’(

Återbesök i Helsingborg för eLiOt i onsdags… det blev både possitiva och negativa besked! Det possitiva är att OP’n har gått strålande! Muskeln har ”fastnat” perfekt och väggen är nu åter stark och ”frisk”! Så under normala omständigheter sa veterinären att detta skulle hålla for life och att jag inte behövde vara så orolig för det!!! DÄREMOT, har han en kronisk mag,- och tarmsjukdom =(

   Meducin 2ggr om dagen och specialmat är vad som gäller framöver. Återbesök ca 1ggr i månaden för att kolla status och framför allt ögonen, då meducinen han ha vissa biverkningar på hans ögon… Life truly is a bith =S

Jaja, hur som är jag glad över att de upptäckt detta och att jag nu kan hjälpa honom och hålla honom smärtfri och under uppsikt.

   Nu gäller det bara för mig att INTE vara självisk och ha så pass insikt och respekt för mitt lurviga allt att den dagen sjukdomen hindrar eLioT från att vara just världens bästa busigaste och charmigaste eLioT ska han få somna in… Inga långdragna sjukperioder, inga mer smärtsamma OP’s, inga dagar fulla med smärta… Nej, efter allt han givit mig är det minsta jag kan ge honom ett värdigt avslut!

   Låt oss dock hoppas, be, hålla tummen och skrika o gorma på gubben uppe ibland molnen att det kommer dröja länge länge länge än innan jag ställs inf det beslutet…

Däremot med min älskade Magiska går allt PRIMA skinka! Men mer om det i ett annat inlägg! En liten cliff hanger till dess bjuder jag på: November kommer bli en kick ass bra månad och början på ngt riktigt riktigt BIG!!!

   Nu väntar, efter en MAGISK uteritt med Hon om betyder mest, falukorvsmidda med ett glas vin o Twilight på TV:n. Myser ner mig i soffan med min håriga älskings Tuss vid min sida o bara njuter att få leva mitt i drömmen!

Älskade Hårtussen är opererad och allt har gått bra! Han opererades förra tisdan (16/10) och redan dagen efter fick han komma hem! Det har varit mkt bandagebyten, medicinering o allmän vård av lilla voffen men det är ett kärt besvär så länge han lovar att fixa detta =) Han är låg, öm och en trötter! Antar att han har/har haft mega ont och att det är därför han är trött, så sov du min skatt! Sov så länge du vill och behöver ladda upp dina batterier igen, ladda på bra dessutom för du o jag SKA ha massa fina år kvar tillsammans =P Simple as THAT!

   Shira har fått lite halv vila under Storebrors OP och rehab tid! Vi har dock skrittat, busat alt. trimmat lite försiktigt ett par dagar men nu är det dags för att riktigt sätta fart och ställa in siktet på tävlingsdebuten i november! Det går med stormsteg framåt dit och det gäller nu att trimma trimma trimma så jag får de sista bitarna på plats!

Önskar att jag varit lite mer framme än jag är nu, men samtidigt kan man ju inte stoppa livet från att hända, Shiras förkylning, eLioTs OP och militärerenas träningvecka på A3. Allt har på sitt vis påverkat att vi inte tränat på EN HEL JÄVLA MÅNAD!!!! o trimningen har hamnat lite på efterkälke, men o andra sidan har vi hållit i gång så gott vi kunnat med PW’s så i helgen blir första riktiga trimmpasset! Då ska programmet börjas ridas igenom och ”sättas” i hivudet på både mig o FisenMin!

  I torsdags for vi på huppigupptäcktsfärd, Jag&Shira och Linda&Calle, vi hittade nya ridvägar och ja busade loss lite med våra små PownieHästar! PonnyGaloppaBus börjar bli Shiras Ess i rockärmen! She love’s it, och jag love:ar henne!

Hur som, påväg hem möttes vi hav hagel/regn/snö storm alla orkan! Inte lika najs, men där satt vi ändå, Humle&Dumle, med ett leende på läpparna skrattade, stojjade och mådde sådär tokigt bra som man bara kan göra på hästryggen tillsammans med de bästa av vänner! Jag är en väldigt lyckligt lottad tös!

Helgen har varit hur go som helst! Har haft helhelg tillsammans med Linda, vi inledde med EKO-mys, sen fredagshäng hemma i dockhuset (skulle joggat våra Powniesar, men det satte värsta skitvädret stop för), uppe med tuppen i lördags... swosch iväg till stallet för att inleda dagen med en lång skogsritt! Urmysigt, frost 4- o strålande sol! Sen for Linda till jobb i ett par timmar o jag hängde på släpen på bilen för att hämta hem lite mat till våra kära Kusar! Sen blidde det div. pyssel i stallet dvs mockning, mus-fälle.riggning, vatten o hö-fixeri mm mm ;) Deckade på Lindas soffa vid 22 tiden framför en dålig film efter pizza,- och godiskrängeri! 

Söndagen har bjudit på klippning av Shira, dundernajs trimmeri på banan i stråååålande solsken och allmänt mys med Team Bus!

   Mmm, man kan ha det betydligt sämre än så här =)

___________________________________

Balladen om ett brustet hjärta

eller nej, vänta... HELA Sarah's nya album!

Höstmys <3

vet knappt vart jag ska börja... hur hamnade jag här igen, jag har iofs väntat på ett bakslag mitt i bästa livet men va FAAAAAN!!!! Inte min älskade eLiOt, vad som helst men kom för jävulen inte o ta min älskade hårtuss :'(

   Allt började för ett tag sedan, under våra promander märkte jag att Han hade problem med att göra Nr 2. Sen började han tappa i hullet och va inte så gla o busig som han brukade =S Trodde det berodde på hans foder (specialfoder med extra allt för han leder) o pälsfällning/sättning. Så jag pratade med en duktig tjej i foderaffären och jag bestämde mig för att byta till ProPlan Sensitive Senior. Vilket funkade KANON! eLiOt blev piggare på mkt läge, bajjandet gick MKT bättre och han va min vanliga glada pigga älskade Fis igen!

Allt va prima skinka fram till i lördag/söndags... ingen bajj på 2 dagar o han va låg, ledsen och kräkte bara massa galla och den verkligen rann saliv från hans mun. KAN INTE VARA NORMALT!

   I måndags ringde jag en vet.klinik här i stan och jag fick en akut tid. Väl där möttes jag av en ung veterinär, vi röntgade Bästa Han och det visade sig preis som vi trodde att Han va FULL med avföring =( Inga vackra röntgen bilder det där inte. Hur som, han skulle ligga med dropp en timme, sen laveman o sen nya bilder. Resultat = ingen förändring =( Jag propsade på att jag ville iväg med Honom till Helsingborgs djursjukhus så han skulle få bästa möjliga vård. Veterinären i Krstd sa inte emot direkt, men samtidigt sa hon att jag kunde komma tillbaka till dem på tisdagen lämna hono där så skulle de "fixa" det under dagen med dropp o lavemang. Sen skulle han vara as good as new! Hmmm, tänkte jag NEJ! Jag vill iväg med honom, ville inte se hono lida en helkväll o natt till =S

Så ja, swosch sa det så for vi ner till Helsingborg. TUR det, jäkla jävla TUR det!

   Möttes upp av en jätte trevlig sköterska, Felicia, som tog hand om oss innan Mr Vetinär dök upp. Eter 2 minuters undersökning och ett snabbt konstaterande att förstpppning är alltid sekundärt tog han av sig sina vantar och tittade på mig sådär som veterinärena gör när ngt inte alls är bra =(

   Eliot har ett perinealbråk, måste opereras omg och kasteraras i samband med detta!

FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN! Då brast det för Fröken Inte Så Stark =(

Vill inte, vill inte vill inte! Så på måndag är det dax, på dagen 6mån efter att vi firade Shiras friskförklaring efter hennes OP, lägger jag så min Älskade Hårtuss för OP. Orättvist, så in i bönkens JÄVLA orättvist.

OP'n har goda prognoser. Vilket är possitivt. problement är bara är att man INTE kan laga detta =( Man kan bara hjälpa honom på traven och reparera så gott det går. Enkelt förklarat han han 2 fickor på ändtarmen där bajjet fastnar på vägen ut, muskeln som ska pressa ut bajjet är så försvagad så den kommer lixom inte ut =(

   Själva OP'n går ut på att man tar en seg muskelgrupp från sittbenet och läggre "runt" bråcket och hoppas att det stabiliserar upp fickan. Som jag förstått det ingen walk in the park-OP utan det kräver sin kirurg och det ska vara ganska så smärtsamt för huden och ca 2 månaders konvalicens....

   Inget kul alltså, inget kul alls. Stackars älskade Han.

Hur som, i onsdags fick jag så hem min lilla Drake på lite permission för att han skulle samla mod och ork inför ommande prövning. Han trivdes INTE alls nere på sjukhuset, så även om han egentligen inte skulle få komma hem, tyckte hans veterinär att det va bäst för eLiOt o vara hemma med Matte o ladda ladda ladda som tusan inf vad som komma skall! Säga vad de vill, men snacka om at ha hundens bästa i första rummet!

Jag fick meducin med mig hem att ge honom, och peppar peppar, så har det fungerat bra hemma! Han går på toa som han ska och han är glad o pigg igen (va inte mkt med honom i onsdags...).

På måndag blir en tuff dag, men vår stora pröving kommer sen! Ska OP'n fungera och hur länge kommer den extra tillsatta musklen orka hålla emot?! Prognosen för OP'n är som sagt GOD, många voffar med samma "sjukdom" jag läst  om klarar sig några år efter OP'n, men tiden får utvisa vår framtid tillsammans :'(

   Det är mkt tagg här om hur mkt Shira betyder för mig (det är ju trots allt hennes blogg!) men HAN är ju den största delen av mig! Har haft honom i 7år. Varje dag i varje vecka i varje månad och varendaste år han det varit HAN & JAG! Genom allt har vi gått, sida vid sida JAG & HAN, alltid tillsammans! Han är min älskade hårtuss, mitt finaste här i livet så nu ber jag snällt till han som de säger sitter på molnen o bestämmer att utföra ett mirkal på måndag!

LAGA MIN ÄSLADE PLUFFVALP, så vi får många massa år till tillsammans för vi är inte reda o att skiljas inte nu, inte imorgon och inte om några månader. Nej, vi vill ha år kvar tillsammans. Låt min Solstråle få forstätta att sprida glädje o leenden var dag, precis som han gör nu! Snälla Snälla Snälla! Snälla Snälla Snälla DU!

Ett stort tack alla redan till alla Fina människor som ställt upp för oss så här lång! Bästa Töserna för ert ENORMA stöd, för att NI finns och för att Ni är GULD för mig! Fina kollergor som ställer upp när jag nu får ta 1veckas oplanerad semester, MIN underbara familjen inkl SOLSKENS Tilda(3år) som ville ge eLiOt all hennes magmeducin så han skulle bli bra igen! Älskade Unge! O så kalrt, Favoriten som så underbart håller om mig o får mig att somna sådär alldeles tryggt fast världen är helt upp o ner...

   Nu ska jag torka tårarna, krypa upp i soffan hos mina absoluta favoritpojkar och bara njuta av att få ha dem sådär nära mig <3 

Älskade BäbisPlutt!

Jag HJÄRTAR min Shiraz, till månen o tillbaka miljoner gånger om dessutom!!!

Igår va det Mollisträning på schemat, inomhus för första gången denna terminen och tillika första gången jag o Shira sätter en fot/hov i ridhuset sedan frakturen i mars!

   Hade förväntat mig ett visst motstånd från Fröken lite Suris, men döm av min förvåning när Underbaringen kändes mjuk fin och framåt redan under uppvärmningen!

Kan det vara så att timmarna i ösregn och kämpandet på fälten givit resultat redan?!?!?!

Kan inte klaga på ett endaste dugg från gårdagens träningspass! Hon va mjuk, fin, sammarbetsvillig o hade en vilja av stål! Strulade iofs lite i galoppen, men inget tjurande utan hon vände ilskan till ngt (relativt)positivt och kämpande MED mig tillslut!!! 

Åh, som jag älskar min Sessa!

Hade den där tokhärliga och dundersköna känslan av fullständig fulfilment när passet var slut, kunde helt enkelt inte sluta le på heeela kvällen! Älskade hon! Utan henne vore jag inget alls…

BäbisPlutt <3

Nåja, rent innehållsmässigt igår körde vi på som vanligt! Det handlade om att mjukgöra, ställa igenom, putta rumpan och framför allt att få till de där förbenade galoppfattningarna! Å igår hände det så äntligen: hon va som sagt mjuk o härlig att rida! Hon flyttade rumpan utan att jag behövde slita ihjäl mig på ryggen, ställde igenom med nätta tygeltag och jag behövde inte dra till med supderduper-ledande tygeltag!

Traven va fin, saknas fortfarande lite mer framåt-tänk, men under omständigheterna och förutsättningarna va den bra! Hon va sååå rolig att rida igår! Lycka!

   Jag fick rida mkt "själv" igår, Mollis höll lixom bara ett vakande öga på oss bitvis! Kändes tryggt/stabilt o jag red för kung å fosterland och med det dära gamla härliga rid-självförtroendet som jag så länge saknat o letat efter!

Häftig känsla att bara kunna sitta o "bara" rida på sin alldeles egna o första självinridna 5åring och fullständigt suga i sig känslan av att: "det är så HÄR det ska kännas!!!"

   Men som traditionen bjuder: när vi kom till galoppen stötte vi minsann på lite patrull =S Men ingen patrull som inte Mollis hade ett ess i rockärmen för och skam den som ger sig…! 2 ”kanonfina” galoppfattningar i CP-varvet blidde det minsann innan vi tackade för oss för denna gången.

Högervarvet va fint redan från start!

Allt galoppandes på fälten har verkligen givit resultat allra redan!

Däremot är det fortsatt problem i vänster galoppen =S Men det är bara att kämpa på, kämpa kämpa kämpa =)

   Sååååå, nu kör vi vidare: ut o galoppa galoppa galoppa mer o mer o mer för att få upp bättre flås och galoppa-muskler på Skönheten min!

Bus på terrängbanan är bästa motivations-boosten för Magiskan o Mig!

Något som va extra kul va att Mollis tyckte det hade skett stora förändringar sedan vi sågs sist (2veckor sedan), hon tyckte vi hade gjort ett bra jobb och det enda råd fram till nästa träningspass va att fortsätta PRECIS så som vi gjort fram till idag [onsdag]!

Bästa känslan, bästa bästa bästa känslan att vi verkligen är på väg mott rätt håll Älskade Magiskan & Jag! Så skönt att få bekräftelse på att det jag gör, kämpar o offrar mkt för ger resultat och är "rätt" agerande! Så skönt med bekräftelse och en klapp i ryggen! Underskattat!

   November-tävlingen hemma på Gärds känns inom räckhåll igen och jag är mer taggad än någonsin att plocka fram det allra bästa ut min Svarta Underbara (soon to be-)DressyrÄngel!

   Mmm, igår va en kick ass bra dag, kan ni tro ;)

Idag kom dock träningsvärken som en oönskad räkning med posten =S Den, träningsverken alltså, ska hur som tränas bort ikväll på en sen PW! För har hon likaså ont som jag har så tycker jag synd om Magiskan!

   Nu ska jag mot foderbutiken o bunkra upp med lite nytt foder till Magiskan... Sen väntar en helkväll med Hon som betyder allra mest! Mm, idag är jag tooookigt kär i Magiskan!

Har haft en alldeles lagom jag-har-inte-gjort-något-vettigt-alls-helg =)

   Hur dunderskönt som helst, veckorna fullständigt STÖRTAR förbi i 290 knyck så fredagskvällar som i fredags o framför allt lata lördagar som i lördags är guld värt för mig!

   Veckorna är inrutade/schemalagda till in på minuter för att allt ska hinnas med! Det är ett underbart liv så jag klagar definitivt inte, men lata/oplanerade helger som denna behövs för att jag ska orka med livet som lycklig ägarinna till världens finaste LettPrinsessa!

Nåja… alldeles värdelös har jag inte vatt utan två långt utdragna måsten är fixade o förresten, vem har sagt att spendera tid med de som gör mig absolut gladast är värdelöst?! Snarare värt om va?! =P

Hur som, följande aktiviteterar har ingått i min lugna o mysig helg: fredags kvällen bjöd på kvällsturen i stallet (dvs mata, plocka in o byta till pyjamas på ”våra” 3 kusar!), långrastning av mitt lurviga hjärta o så hanns det med städning av dockhuset + pajbakning med lilla Ebbba innan Favoriten kom hem för PRO-fredagsmys i soffan!

Lördagen var däremot galet lat den enda ”vettiga” som blev av va tömning o flytt av de sista prylarna från gamla stallet till nya! O efter att ha räddat hästarna (både våra o Malins!) från att drunkna i allt regn tog jag o Mr eLioT en långtur i skogen! Sen gjordes det fasiken ta mig inte många knop till den dagen, förutom att spendera tid med Honom då dvs ;)

I går va det däremot fullt lagom-ös! Inledde med morgonturen i stallet, städning [läs sanerning] av volvon efter flytten av 220st hästatäcken =S, frallefrulle o promenad med honom & den Lurviga! Trimning av eLiOt, soffhäng, KALAS och så avslutade Jag & Linda helgen med ännu en ridtur i ÖSregn =S

   Summan av kardemumman?! Massa tid har spenderats på soffan tillsammans med Honom, energi har samlats ihop o jag känner mig sådär tokigt glad! Nu väntar ännu en 290-knycks vecka o jag är redo, just bring it!

Med Shira så tycks vi hamnat på banan igen! Å det är skönt skönt SKÖÖÖÖÖÖNT! Hatar att vara ”ovänn” med min allra största Kärlek här i livet!

   I veckan har vi presterat bra tycker jag! Fina pass på fälten o att det sedan har ÖSregnat på oss de senaste passen har inte bekommit min Stjärna ngt speciellt, vi har iofs fått ta lägga om träningarna till långa PW’s ist för hoppning o dressyrtrimm, men hon har faktiskt kämpat på väl! Bästa Bästa Hon <3

   På onsdag väntar ny Mollis-träning och jag hoppas lite på att vi kommer till lika fin ridning då som vi gjorde förra träningen!

Måndag: Ridning fält

Tisdag: Tömkörning

Onsdag: Mollis =)

Torsdag: PW

Fredag: Vila

Lördag: HOPPNING!

Söndag: trimning