Alla inlägg under maj 2013

Av madibasshiraz - 23 maj 2013 16:06


Maj har varit en gaaalen månad. i går va sista ”happeningen”, å nu är denna månaden äntligen över...

Mycket rolighter har det varit men oxå extrema tråkigheter, det har varit en pärs att ta sig igenom allt.

Men med goda vänner, fantastisk familj o världens bästa pojke och Pälsklingar har det på någotvis gått vägen iaf!

Det jobbigaste har varit de tvära kasten mellan total lycka och galen sorg. Jag har fått uppleva att mina drömmar går i uppfyllelse samtidigt som en nära vän till mig’s värsta mardröm slår in...

Obeskrivliga stunder med Magiskan som får mig att kunna flytta berg har varvats med stunder som fått mig att känna mig sååå extremt liten på jorden. Men så är livet, det är som Kära Morfar sa:

”Här går livets vågor höga. Här står tiden aldrig still.” 


Å lite så är det, det är fullt fräs genom livet, o jag gör mitt bästa för att njuta av de studer som njutas bör och tar mig igenom de stunder som behöver tas igenom... Hur som, så är jag starkare nu än för en månad sedan. Hur som, så härdar det som inte dödar...


För att fokusera på det goda, och det som som just nu får mig att sväva på moln är mina & Shiraz årsdebut (”hemma” på KRK) och söndagens tävling i Viarp.


Årsdebuten (2013-05-12) på KRK var magisk. Jag startade som första ekipage, vilket passar mig alldeles utmärk och extra utmärkt va det eftersom LB:1an var första klassen för dagen. Detta innbar bl.a att det var lungt o fint på parkeringen, jag var i princip själv på framridingen och jag fick extra tid på mig i ridhuset innan tävlingen startade =)

Dessutom träffade jag på Eva, tillika HästEva som är anledningen till att jag rider då jag fullständigt förälskade mig i hennes gamla circus häst Loppan för en herrans massa år sedan, så med ett trevligt återeende i ryggen red jag o Magiskan in på banan!

Jag var fullt fukoserad på att rida efter 100% känsla och för att detta är det bästa jag vet! Jag hade redan bestämt mig för att fullständigt strunta i % och bara fokusera på känslan! Så full av fnitteri näsan och med lyckorus genom kroppen red jag in på banan samtidigt som speakern presenterade oss:

På banan har vi dagens första start. Det är Caroline Fransson och Madibas Shiraz. Madibas Shiraz är ett sto född 2007 och ÄGS AV RYTTARINNAN!

Kan villigt erkänna att när de sista orden i presentationen sjönk in genom örat på mig slog det miljoner små volter i magen o fjärliarna busade till det ordentligt! It’s truly is a dream come true!

Efter års att kämpande, bårkade och krossade drömmar står jag äntligen här igen! Startklar med MIN ALLDELES EGNA FINA PRINSSESA! Som jag dessutom ridit in och utbildat HELT SJÄLV! Det är helt JÄVLA makalöst och känslan går inte att beskriva med ord, allt känns så tafatt och beskrivligen ”total lycka” känns som en piss i Nilen i jämförelse!


Hur som, dommaren visslade i pipan och jag och Magiskan red in längst medellinjen! Sen va vi lixom igång! Kawabonga, smacka och tadaaaa! Programmet satt som en smäck och Svarta Hon gjorde precis allt jag bad henne om! 4,5 minut sedare var vi klara för dagen och jag red ut, storgråtandes från banan, den tuffa veckan spänningar släppte kan jag säga och Fröken jag tjöt som ett litet barn!

Känslan va 100%, nåja 99% då, hon kunde vatt mer framåt och ”på”. Men i det stora hela är jag super nöjd med henne!

61,03% blev resultatet plac 11 av 18! (Tycker faktiskt dommaren va lite snål där, men 61,03 är ju miljoner bättre än 55% som vi skrapade ihop sist! Rena skämtet lixom!)

Hur som super taggad efter den dagens insats o känsla efteranmälde jag mig till Viarp redan söndagen därpå!


DressyrSessan!


Denna dag till ära bestämde sig himmlen för att öppna sig, och förbli öppen! Det ösregnade, verkligen ösregnade, hela tävlingsdagen =(

Vi kom till Viarp (långt om länge) parkerade, anmälde och lasta ut! Shira var verkligen på tårna må jag säga! Linda hade att göra med henne och hur väl Linda än förklarade det för henne så kunde inte Shira för sitt liv begripa att de där små äckliga livsfarligt prickiga sakerna faktiskt var små powniehästar! Nej nej nej, utan små äckliga pricka svarta-prinsessor-ätande-monster va precis va de va...

Å inget kunde få henne att ändra sig heller! Däremot blev hon rejält ditraherad av den galet kraftiska åskan som helt plötsligt small rakt över oss! Tjohalopp rätt upp i luften for vi, men jag var mer rädd än Shira och ynka sekunder senare va hon som min vanliga gamla filbunke igen! Bästaste hon!

   Hur som, ner i ”ridhuset” för vad vi kan kalla en framridning =S Där dundrade det ena efter det andra flashiga ekipaget förbi oss, modet sjönk en aning men samtidigt va jag där för samma känlsa och eftersträvan som på KRK: att få henne ”där” och med mig samtidigt som vi har förbaskat kul!

Å kul har vi, så kul att jag glömer bort att jag måste fokusera och prestera o rider iställer runt o flinar gott åt att jag minsann lyckats förverkliga en av mina absolut största drömmar här i livet! Så riktigt ”där” hamnar hon inte och det är 100% mitt fel!


Nåja, efter en tvivelaktig framriding entrar vi ridhuset! Shit Pommes Frites, mmm, här va det läskiga dommartorn, spegelväggar, dommar bord och blå sarg =S Det här går aldrig tänkte jag men Shira tänkte precis tvärt om! Hon maffade på traven, kom igenom relativt bra (efter tips från bästaste Lindis!) o sen va det som hon tog tag lite extra i bettet o sa: Nu kör vi, Matte! AjAj, Kapten!

In på medellinjen kändes hon bra, lika så genom största delen av travdelen men i galoppen hände ngt speciellt! Smack, o där satt hon i min hand mellan mina skänklar! Vilken känsla, tokigt bra känsla! Nu ska jag bara trimma fram denna känslan även i traven!

Hur som, jag han knappt hälsa hejdå till dommaren innan jag kasta mig runt halsen på min absolut största kärlek här i livet! Må hon hålla och vara frisk i all evighet!

   Så under de förutsättningar vi hade och den tveksamma stöttning/ridning jag gav Shira är jag mer än nöjd med resultatet: 61,38 plac 10 av 22!


Hon gör det jag ber henne, varken mer eller mindre, så ska vi nu klättra ytterliggare i %-en gäller det att Fröken Jag börjar fokusera och rida på tävlingarna! Nu glider jag mest bara med o njuter av hela grejjen =P

Kom lixom på mig själv i Viarp att sitta med världens fulaste jävla leende på läpparna inne på banan, men det KAN inte hjälpas. Hon gör mig ju så förbaskat jävla lycklig!!!!!!


Filmer ligger på "vår" youtube: www.youtube.com/stallplay


Nu har vi 5 veckor till nästa tävling. Denna veckan har varit en vilo/busvecka, nästa sen ska det ut o byggas muskel och kondition så det smäller om det!

Till nästa tävling vill jag steppa up-ytterliggare och hoppas/satsar strävar mot minst 63%. Japp, det är målet och jag tror inte det är heeelt jävla omöjligt faktiskt! Bort med de två onödiga 5:orna i början, upp med min ridning och framåt i traven sen sitter nog 63% där!

   Men % kommer ALDRIG vara det viktgaste för mig. Det viktigaste är att både jag & Shira behåller glädjen för dressyren och tävlandet! Att hon fortsätter behålla sitt lugn på tävlingsplasten och att vi kan njuta av tävlandet tillsammans!

För om jag så skulle sätta en 70% nästa gång och Shira samtidigt skulle vara ett as o hantera, bråkig, schålig o dödstrött på livet (ni vet så där som en hel del tävlinghästar ser ut att vara) så skulle 70% inte betyda ngt alls.... Utan hennes glädje och vilja att presteramed mig så lägger jag ner! För vi ska göra detta tillsammans, på bådas villkor och till bådas glädje!

Det va t.ex därför jag valde att hoppa som uppladdning  inf tävlingen, för att det är ngt av det bästa Shira vet! Ett lättare hopp-pass på banan blev det dagen före dan och ja, Shiraz just loved it!

Det spelar lixom ingen roll, hennes lycka o glädje går före vilka tävlingsdrömmar som helst, anytime!



    Två av Shiras favvosysselsättningar: Äta & busa <3


Nehepp, dax o avluta här kanske o bege sig till stallet! Hämta hö o planera inf. framtiden står på schemat! Å ja, govetvis en tur med SvartaSessan oxå!

Wopedidoooooo =)



 



     

  

Skapa flashcards