Hmm, det skulle bli tävlingsdebut i söndags… Början på ngt stort och den första magiska dagen i vårt liv som tävlingsekipage o ja *host* Shira lyckades iaf med konststycket att få den oförglömlig… Tyvärr dock inte på det sättet jag önskat, hoppats o trott utan precis o raka motsatsen tvärt om =(

   Dumma dumma dumma häst :’(

Ja, hon har ju varit minst sagt märklig den senaste veckan… Brunstig som en ko och allmänt vresig, en äkta PMS bitch mao. Ena sekunden söt som socker och kelsjuk som vanligt, andra sekunden sitter hennes tänder i axeln på mig och sparken hänger i luften! Mmm, jag börjar förstå vad killar menar med att tjejer är märkliga varelser från yttrerymden, för jag förstår mig inte det minsta på min Stora Svarta just nu =S

   Hemskt hemskt hemskt… Känner mig fullständigt otillräcklig....

Hur som, för att återgå till tävlingsdebuten så gick allt prima skinka fram tills att vi gick in på banan! Hon va en mysfröken att knoppa och essa på lördagskvällen, hon va en glad liten soltråle på morgonen (nåja, efter hon fått sin mat iaf!), vi gjorde oss iordning och begav oss mot tävlingsplatsen!

Väl där va hon duktig, ngt stel, men efter lite trix i fix så va hon fin! Jag tjaffsade inte med galoppfattningarna utan jag gjorde 2st, de satt 100% så då tyckte jag inte det fanns anledning att ta fram tröttheten i det eller grejja så det blev fel utan jag fokuserade ist på att få henne framåt och lösgjord! Sagt o gjort, det blev min tur o hon kändes faktiskt fin när vi red in på banan, men sen  gick det bara utför….

Magiskan som varit i detta ridhuset ca 3ggr i veckan de senaste månaderna, gått på dressyrsstaketade banor HELA sommaren och är uppväxt med musik i ridhuset under ridning, van vid all Mollis sitter på ”dommarplatsen” vid C tyckte helt plötsligt att alla dessa saker, var o en på sitt vis, va fullständigt livsfarligt o dog en gång per farlig sak =S TRAMSA JÄVLA JÄVLA TRAMSA!

Jag blev vansinnig på henne men samlade mig snabbt, räknande till 10 och försökte lirka fram henne…. LÖNLÖST =(

Hur som, när jag fick henne nått så när nära domaren blåste denne i visselpipan PRECIS när vi passerat (TACK FÖR DEN TELEVERKET!!!!!!!) Shira sticker iväg ett par steg med svansen mellan rumpan och är smått hysterisk (i hennes värld innebär det att hon travar på i sin takt och är HELT opåverkbar, hon låser lixom ute alla faror, rädslor och tyvärr också piloten på ryggen!). Ja så, där satt jag, på mitt lilla LettLok och det var ju bara o starta =S

Red in, kom halvvägs sen början hon konstra igen och så va de heeeeela programmet igenom. Första galoppen tog hon OK men andra bara fullständigt vägrade hon att fatta =S

Ja, det är lika bra o erkänna... Jag tappade modet fullständigt, kände mig galet otrillräcklig o värdelös som ryttarinna så jag bara hafsade mig igenom skiten för att få det over and done och skrittade ifrån tävlingsplatsen FULLSTÄNDIGT ROSEN RASANDE…. Vid flera tillfällen under programmet satte jag sporrarna ordentligt i sidan på henne (ja tänk såndär ponnyryttare spark, benen rätt ut o sen, kadommmm!) för att få någon som helst reaktion, men icke… Hon fortsatte helt utan att ens vicka på ena örat! ÅH PUCKOHÄST! Jag tog extrema tygeltag för att få henne uppmärksammad på mig och oss, men INGET hjälpte verkligen… Modet i mig försvann på en millisekund och jag skämdes som en hund inne på banan =(

   Så här i efterhand borde jag kanske gjort ngt mer drastiskt inne på banan och "kämpat" mer, tatt tag i henne dunder ordentligt i halten för att få henne med mig, eller ja jag vet inte tojställt igenom henne i ena volten för att få sans på henne... Men jag tvekar ändå på att jag under dess ynka 3 minuter hade lyckats få ordning på henne... Nja nej, jag vet i fasiken ändå alltså. Jag slet ju som ett djur på banan bara för att hafsa igenom det, hon ville lixom ingenting alls =S

Den enda "räddningen" hade nog varit att tagit lite mer tid innan jag startade inne på banan och haft henne mer "där" när vi väl satte ugång... Men jag hade nog(oxå) hunnit bli utesluten innan jag fått henne dithän.

   Det var inte Magiskan dag igår och det gjorde hon klart o tydligt för oss alla =S

55% lyckades vi skrapa ihop. PINSAMT SÅ JÄÄÄÄVLA JÄÄÄÄVLA PINSMAT!

Har tränat så hårt för att aldrig visa upp Shira på icke godkände procent, för hon är så mkt bättre än så. Men ja, den tanken sket ju sig på första tävlingen TOTALT!

Sen vet jag inte riktigt vart den domaren vaknat denna dagen, för av 13 ekipage fick endast 4st över 60%. Bedömningsporter är verkligen knivigt… Det gäller att vara ett ekipage i domarens rätta tycke, annars har man inte mkt att hämta hem…

Men så är det, jag skyller definitivt INTE domaren för vår urusla debut absolut inte, det va helt vårt alldeles egna och totala misslyckande men nja…. Men inte hade den dommaren en bra fm den dagen inte…

   Man skulle kanske konvertera till hoppryttare trots allt?! Där är alltid en rivning en rivning, no questions asked!

Ska jag analysera vad som hände har jag inte en jävla aning om vart jag ska börja eller komma fram till… Finns miljoner småsaker som dyker upp i hjärnan, men summan av kardemumman är nog så enkel att Shira ballade ur och jag var inte ryttarinna nog att få henne tillbaka i balans på den korta stund man har efter startsignal tills att man måste starta =(

   Jag är besviken på många saker, men mest på min Magiska faktiskt. Jag vet att hon är ung och att vi har lång väg att gå, men hon uppträdde synerligen oshysst i söndags och det kan jag inte acceptera! Hade hon varit rädd på riktigt, hade det varit i ett helt nytt ridhus, ny miljö och om jag hade varit tok nervöst hade jag kunnat haft förståelse men det har jag inte nu. Det var samma ridhus, samma staket och samma trygga Matte på ryggen. Nej, hon va verkligen en renodlad kärring  i söndags och det har jag svårt att släppa :’(

Det jag tar lärdom av söndagen och som jag ska göra 100% annorlunda är att fr.o.m NU ska jag vara 100% behård och konsekvent mot den Stora Svarta. No more pluttegull och tramseri när hon surar, är trött eller vresig.

Nu är det dags för Fröken Svart att växa upp och skärpa sig! Life is a bitch och ibland måste man helt enkelt samla ihop hela sig själv, bita ihop och genomföra det som krävs av en.

Hon ska fr.o.m nu gå dressyrtrimmeri i ridhuset mån, ons(träning för mollis) och antigen fre eller sön. Däremellan får det varrieras med PW, vila, hoppning och uteritter. Varannan vecka byts fre/sön trimmeriet ut mot galopp-träning.

Så ja, nu jäklar Fröken Svart!!! Den 2 februari 2013 är det tävling hemma på Gärds igen och då SKA SKA SKA vi kicka as i LB:1, det är bara så det ska bli! Det finns inget alternativ till det!

Ska visa den dära blåbärs världen vad min min Magiska Svarta går för och precis hur vackrast hon är, förr eller senare PUNKT UTROPSTECKEN UTROPSTECKEN

Japp, efter 12år var det så åter dags för Fröken Mig att göra ”comeback” i hoppvärlden igen!

...Ja, sist slutade det minst sagt i katastrof =P Jag o Min Afrodite tokkraschade så det sjöng om det  i en 1.20 oxer på tävling... Efter den "olyckan" var jag en riktig fegis ett tag innan jag började hoppa högre höjder igen, strax därpå hände det dock igen! Afrodite ville inte hoppa, men jag fortsatte och kraschade ytterligare ett hinder... *suck* Livrädd som få bestämde jag mig där o då att lägga hoppestudskarriären på hyllan o dressyra för glatta livet ist! Sagt o gjort, de få hoppskutt jag gjort sedan -00 är minst sagt lätträknade! (Förutom med min Svarta Dröm då förstås… för vi har minsann med glädje hoppat både terräng o bana med jämna mellanrum även om det oftast är typ nedgrävda bommar rent höjd mässigt!).

Hur som, igår va det dags: Caroline Fransson & Madiba’s Shiraz anlände tillsammans med Linda Wallin & Callago till Stall Ekeberg för Pay&Jump! Vi gick banan, lastade ut o begav oss till framridningen! Våra unga vackraste o absolut coooolaste Pownisar uppförde sig exemplariskt! Shira va iofs seg som sirap, men hellre det än att hon att ångat på som det LettLok hon kan vara!

På framhoppningen gick det bra, hon ignorerade dock att hoppa 1 gång vilket resulterade i att tjejen på framridningen fick jobba en stund (hon va för övrigt sjuuukt sysslolös på en 50cm framhoppning! Inte många mer än min toka som rev kan jag avslöja!).

Annars gick det bra! Galoppfattningarna satt 100% och hon hade lagom med gas o broms (kanske lite för lite gasför hoppningens skull, men jag gilla’rt!). Jag tyckte hindrena var pluttiga och det kändes 100% bra i magen, ingen oror, nervösitet eller rädsla! Med henne skulle jag klara vad som helst! Älskade hon o älskade oss!

   Så jaaa, när de ropade in mig till banan va det inte mkt att be för, in i det fina ridhuset och sen var det bara att köra igång! Allt gick bra, hon va dunder seg o lite smålat men vi tog oss ta mig fasen igenom hela banan(9! hinder) utan ett stopp eller trams (ett ”pet” iofs), men som sagt 50cm är påtok för lågt för henne, hon bryr sig inte ens om att lyfta på benen på den höjden! Tramsbyttan!

   Hur som så kan jag inte annat än att vara 100% nöjd med min Finaste Prinsessa och vår gemensamma insatts! Nu har hoppryttaren i mig vaknat till liv och under vintern ska vi försöka klämma in en o annan hoppträning o till våren ska vi minsann ut och Pay&Jumpa så det står härliga till! Hoppa är faktiskt galet skojj när allt stämmer!!!

* High Five! * Efter 2 lyckade debuter på hoppbanan!

Caroline & M Shiraz och Lina & Callago

2st extremt lyckliga hästtöser och 2 lyckliga Pownisar!

Stall Bus, it is my friend!

   Sen gör det ju varken saken eller känslan sämre heller att div. folk spontant kommer fram o berömmer: "den (fantastiskt) vackra hästen!" Jag är iofs ganska lång i vanliga fall, men när man för gång nr x i ordningen hör hur det pratas om Shira och hennes Vackra Jag kan jag säga att jag blev mist 3m lång o stolt som en fura! Älskade Vackra Finaste hon, hon är verkligen det bästa med heeeela mig!

Så nu har jag mall-apat mig färdig =)

Hur som, därmed är alltså vår hoppdebuten avklarad, Check! o jag ser redan fram emot nästa pay&Jump, Check Check ;)

Men en sak i sänder… Nu laddar o taggar vi om inf söndagens debut på de riktiga tävlingsbanorna!

Dressyr(LC:2) på hemmaplan står på schemat! Mitt absoluta mål är att rida ett godkänt program, men jag ska villigt erkänna att det hade ju varit fantastiskt jäkla kul att få kicka ass o plocka hem en rosett bara sådär lixom på debuten o allting ;) Mmm, jaja... en flicka kan väl få drömma?!?!?!?!

   Hur som, på söndag är det upp till bevis för Fröknarna Oss! Åh, äntligen är vi här… Äntligen Äntligen ÄNTLIGEN =)

Vi laddar upp med följande träningsschema för veckan:

Måndag = Tömkörning

Tisdag = Vila (Matte ska till GBG med jobbet!)

Onsdag = Mollis träning

Torsdag = PW + Hovis

Fredag = Vila (Matte ska på CATS!)

Lördag = Uteritt + lite trimm på fälten

Söndag = TÄVLING!!!

Mmmm, woppedidoooo! Då kör vi...!

Shira min Shira <3

Sååå… då närmar det sig! 9 november idag, debut den 18:e! Yajks, ynkapynka 9dgr kvar =S

   Börjar bli lite spänd, inte nervös, bara spänd över hur det ska gå? Hur ska min Vackra Svarta stå sig emot de andra och hur ska jag sköta mig som ryttarinna?! Mmm, det är mkt som ska upp till bevis! Är glad att det är på hemmaplan och att det är så pass få starter och en liten tävling! Kommer säkert passa mig o Svarta Magiskan alldeles utmärkt!

Dressyrar-Stjänrnan!

   Mollis-träning i onsdags och jag måste bara säga att JAG ÄLSKAR MOLLIS-TRÄNINGAR!!! Blev sjuuuukt stressigt innan träningen i onsdags så tyvärr jag hann inte rida fram lika nogrannt som jag velat så hon va stel o tjurskallig de första 10min av passet men sen, sen gjorde hon skäl för sitt smeknamn Magiskan =P Vi red hit o dit, stopp o fram, trav o galopp, skritt o trav, cerpentiner o volter, snettigenom o skritt… Ja Mollis trimmade oss ordentligt igår och det gav verkligen resultat!

Akilleshälen fortsätter vara våra galopp fattningar, och framför allt vänster galopp =S Men i onsdags kom vi så äntligen på ett knep som passar mig som ryttarinna (har haft väääldigt svårt att reda ut detta med galoppfattningarna, min tajming stämmer lixom inte alls med Shiras det blir fel gång på gång på gång). Hur som nu har vi byggt upp en vägg bestående av min ytter(höger)hand, innerhanden ska leda innåt, INTE INTE INTE bakåt utan innåt, i samma sekund som jag ger galopp fattningen. Håll håll håll på ytter och tokvänd henne med inner i fattningen, när hon tar galoppen släpper jag efter på STUDS i inner och fortsätter framåt. Mao så bara toklurar jag Shira att vi ska svänga! Hur som, svårt att förklara men det gick AS bra! Fick till 2-3st riktigt najsiga vänstergalopper och det gjorde gott i själen! För varenda rätta galopp vi tar, stärker det modet/självförtroendet hos oss båda och snart snart snart kan vi också galoppa höger, vänster, höger, vänster precis som alla andra!

   Jaja, nog tjatat om galoppen! Förövrigt va hon strålande! Allt vårt hårda arbete o slit börjar verkligen komma fram i henne nu! Det är en fröjd att rida henne och jag är tokigt stolt över min svarta diamant!

Mollis träning feb 2012!

Annars tuffar vårt liv framåt! Ligger i hårdträning hela november nu! Till helgen ska vi nämligen debutera på hoppbanorna! Det blir en Pay&Jump i Ballingslöv, svindlande 50cm ska vi försöka ta oss över =P Men, med en klippa som min så ska det nock inte vara några issues! Veckan efter är det som sagt tävlingsdebut och helgen därpå åker vi på Pay&Ride på Bokeslätt och tar oss an en dubbelstart dvs både LC:2 och LB:1! Spännande Spännade Spännande!

Detta är precis bara början på allt, men redan känner jag mig så fullständigt och 100% lycklig, tänk hur det då kommer att vara till våren när det är så här alltid alltid alltid och vi är igång på riktigt riktigt! 

Åhhh, bästa livet tillsammans med henne <3

2 av de absolut bästa dagarna i mitt liv!

1 = dagen då hon blev min! Mäktigt!

2 = dagen då hon blev friskförklarade efter

den dära henska OP'n!

Ja vad ska man säga? Bra veckor sedan sist på många sätt o vis, men även en mörk och sorlig vecka =S Livet är verkligen en berg,- och dalbana… Men med en bästa nivå så hög som den jag har den äran att få leva mitt upp i nu gör tunga, tuffa och frukatsvärt sorliga beslut lättare att ta…

   Allt började med att jag skulle kolla på blup.se som min fina första häst Afrodite fått sitt föl ännu (säg där tidigt i våras att hon var betäckt 2011). Döm av min förvåning när jag ser att hon gått bort, på en sekund vändes allt upp o ner och jag kastade mig på telefonen till Mor :´( Förklarade och vi pratade en stund om det, under tiden kollade jag visare på blup.se och går in på hennes(vårt) förstfödda föl, LeffeBus, och där kom dagens anda chock =S Även finaste Leffe, född -05, hade också lämnat oss under2012 :’(

   Tog upp telefonen och sms:ade deras ägare… Det visade sig att Afrodite blivit sämre den sista tiden och de hade valt att skona henne från smärtan och skickat henne mot Everth von Bus och alla andra saknade hjärtan i Trappalanda! Ett väldigt starkt och modigt beslut, som jag är så glad och tacksam över att hon tog! Helt osjälviskt och enbart för ”min” Fina Vita Prinsessas skull!

Med LeffeBus är det däremot fruktansvärt sorligt, min värsta mardröm besannandes i denna Ägarinnans liv. Leffe skadade sig i hagen, skulle opereras (likt min Vackra Svarta) nere i Malmö men han vaknade aldrig. Ynka 5år gammal och med hela livet framför sig somnades HighLajf in…. Tragedin är total.

   Mina tankar går till Ägarinnan…. Livet är f-n bra orättvist ibland :’(

Återbesök i Helsingborg för eLiOt i onsdags… det blev både possitiva och negativa besked! Det possitiva är att OP’n har gått strålande! Muskeln har ”fastnat” perfekt och väggen är nu åter stark och ”frisk”! Så under normala omständigheter sa veterinären att detta skulle hålla for life och att jag inte behövde vara så orolig för det!!! DÄREMOT, har han en kronisk mag,- och tarmsjukdom =(

   Meducin 2ggr om dagen och specialmat är vad som gäller framöver. Återbesök ca 1ggr i månaden för att kolla status och framför allt ögonen, då meducinen han ha vissa biverkningar på hans ögon… Life truly is a bith =S

Jaja, hur som är jag glad över att de upptäckt detta och att jag nu kan hjälpa honom och hålla honom smärtfri och under uppsikt.

   Nu gäller det bara för mig att INTE vara självisk och ha så pass insikt och respekt för mitt lurviga allt att den dagen sjukdomen hindrar eLioT från att vara just världens bästa busigaste och charmigaste eLioT ska han få somna in… Inga långdragna sjukperioder, inga mer smärtsamma OP’s, inga dagar fulla med smärta… Nej, efter allt han givit mig är det minsta jag kan ge honom ett värdigt avslut!

   Låt oss dock hoppas, be, hålla tummen och skrika o gorma på gubben uppe ibland molnen att det kommer dröja länge länge länge än innan jag ställs inf det beslutet…

Däremot med min älskade Magiska går allt PRIMA skinka! Men mer om det i ett annat inlägg! En liten cliff hanger till dess bjuder jag på: November kommer bli en kick ass bra månad och början på ngt riktigt riktigt BIG!!!

   Nu väntar, efter en MAGISK uteritt med Hon om betyder mest, falukorvsmidda med ett glas vin o Twilight på TV:n. Myser ner mig i soffan med min håriga älskings Tuss vid min sida o bara njuter att få leva mitt i drömmen!