Ja, vad ska man säga mer än grymt bra Mollis-träning! Visserligen inget wow, kawabonga eller världsomvändande… men sjukt bra träning! 45 min träning o MINST lika många aha-upplevelser!

Shira gick bra o jag skötte mig delvis ganska bra, tycker jag! Betyg överlag = G!

    Mollis gav utrymme för lite eget fixeri, och det gillade jag skarpt! Enkel, jordnära o härlig tränare! Hon var också en sådan där tränare som sa det mest självklara rätt ut också, bara för att förtydliga o för att försäkra sig om att lille jag fattade lixom! O se på fasiken… Det funkade!

   Vi tränade, precis som för Linda, bara grunderna! Vilket jag uppenbarligen slarvat med! Ajabaja, Fröken Fransson! Så bakläxa på det o fortsatt mkt arbete med förhållningar o att få Shira ska vänta på MIG o inte bara älga på framåt! Tempoväxlingar ska bli vår nya bästa träningsvän!

   Vi jobbade även mkt med galoppfattningar, eftersom de inte funkar alls för oss nu förtiden! O efter ytterligare några självklara synpunkter o klargörande från Mollis så fattade jag hur jag ska begränsa henne o kanske framför allt hur jag ska göra för att HJÄLPA Shira att komma i rätt galopp! Så återigen flög Mollis pekfinger fram:

- GRUNDERNA Caroline! Förberedelse och tydlighet för att hjälpa Shira in i galoppen är Viktigt Viktigt!

Jätte viktigt!

   Ajajaj, Fransson! Skärpning! =S

Shira passade då även på att lägga in sitt veto o för stunden bete sig ganska illa(i min värld)! För enligt henne kan det ju absolut inte spela någon roll i  vilken galopp man galoppar, herregud, huvudsaken är väl ATT man galoppar!?

- Å ja, mitt älskade lilla Gryn, så har det varit när du var bäbis!

 Men nu min stjärna, nu när vi ska ut o dominera på dressyrbanorna MÅSTE man galoppa i rätt galopp!

Sessan uppskattade som sagt INTE att Matte skulle bestämma hur hon skulle galoppa o passade på att köra ordentliga kickar o en liten light variant av sin lettiska dans när jag korrigerade henne =S Inte bra, inte bra! Gillar inte när hon tjurar =( Menmen, Mollis frågade om hon brukade bete sig så?!

-          Nej, svarade jag! Detta är världens snellaste heeest!

-          Ja, men då behöver du ju inte bli så arg på henne! Låt henne säga ifrån o reagera, det betyder ju att hon förstått att hon måste jobba annorlunda o inte bara springa på!

   Första gången någon tycker jag är för hård vid min Sessa! En annorlunda upplevelse, men jag drog på smilbanden o konstaterade att gamla ”dressyresset” Fransson is back! Ordning o reda, lixom!

”Hopp”-tramseri hör inte hemma på dressyrbanan, Fröken Shira!!!

Så nu börjar, eller rättare sagt, fortsätter det nya livet på dressyrbanan… o där är det Jag som bestämmer till 110% o då jäklar ges det inte utrymme för tramseri o tjaffs! Nej, ska man bli blåbärs-dressyr-stjärna krävs det lite jädraanamma o självdisciplin!

Det känns som att April närmar sig med STORA JÄTTE kliv, när jag inser vilket enormt arbete vi har framför oss för att vara klara att debutera i Glimma =S

   Kan dock knappt bärga mig... Varken till debuten eller till Januari, för jag har nämligen redan bestämt mig, för att vi då ska slå Mollis med häpnad då över hur bra vi tränat på GRUNDERNA o hur bra vi kan galoppa i RÄTT galopp =)

Längtan o förväntan!

   Överlag så var träningen jättelik det arbete jag själv gjort med Shira de senaste veckorna på dressyrbanan! Red mkt serpentiner o övergångar för att få ”ordning” på Fröken o få henne att jobba tillsammans med mig o inte bra springa på! KUL! och det känns som en skön klapp i ryggen och en efterlängtad bekräftelse, för det innebär ju att jag inte glömt bort allt dressyrtänk under mina senaste 6 dressyrlösa år, utan att det fortfarande finns inuti mig ;)

   Glad som en speleman övern den upptäckten!!!

Tyvärr så va Fröken Shira dunder svullen i sitt knä igår =S Hon hävdar bestämt att det är pga att hon tvingades galoppa med det benet först i söndags fast hon inte alls ville det ;)

Så någon dressyr denna veckan ser det inte ut att bli =( Däremot blir det försiktiga skritt o joggingpass, för om min lilla Sessa bara ligger inne med hälften av den träningsvärk som jag har så har hon nog baota ont den lilla stackaren! Å bästa sättet att bli av med den är att fortsätta träna!

Tog en sen PW igår med Linda & Ghana, härligt härligt! Svullnaden var dock konstant hela tiden, varken större eller mindre =S Lite oroväckande iofs, får se hur hon ser ut ikväll... Hoppas att det är bättre o att det bara var ngt tillfälligt, badkars-relaterat! Alltid är ngt nått, men jag är sjukt tacksam över att det är ngt såhär smått!!!

Mitt finaste!

Hon är den som får mig hoppas, hon är den som får mig le!

Hon är den som får mig minnas alla drömmar jag har glömt!