Hade lyxen att få luncha tillsammans med den här godingen idag!

   Intog lunchen på trappan, men sötaste hårtussen vid min sida o Shira typ 5 meter bort <3 Har iofs för mig att jag sagt det förr men jag tar det säkra före det osäkra o säger det igen:

 JAG TOKGILLAR LIVET PÅ LANDET!!!

"This love is untouchable.

A feeling my heart just can't deny-

Each time I look in Your eyes,

O baby, I know why.

This love is unbreakable!"

Blir sinnessjuk!!!

FAAAAAN, det har ju bara gått 1,5 vecka o min söta lilla hjärna har redan kapitulerat =S Tankarna snurrar på högvarv både om det ana och det fjärde =(

HATAR att inte få spendera tid där jag hör hemma o trivs allra bäst, dvs på min älskade Magiskas rygg… Jag blir helt puckad i skallen av att inte få tillbringa tid med henne =S Nåväl, det är bara att hålla ut… 3dgr till återbesöket, det tar sig iaf!

   All oro över skadan äter upp mig innifrån =S

Är dock glad över veckans sms-surprice! Är glad över den insikt den kontakten gav mig över hela den situationen o är nöjd med det beslut som jag fattade i samband med detta! 

Dessutom blir fullständigt bortskämd av alla fina tankar o allt underbart stöd som jag får både av nära o kära och några återfunna finingar! Tänk vilken lyllos jag är som har Er <3

Men det är ngt som gnagt mig hur länge som helst och som jag nu bara måste få ur mig! Hoppas innerligt att följande text tas på "rätt sätt" och att Ni finingar som funnits/finns vid min sida inte tar åt Er! För Ni är mer än GULD, tro inget annat!

So here it goes:

Brukar flitigt erkänna att jag känner mig lyckligt lottad, är lyckligaste tösen o hela den där medavippen, ja ni vet hur det brukar låta =P Så i kontrast till mina i övrig väldigt lyckliga blogg- och statutsinlägg, kommer här ett om hur jag känner/har känt mig periodvis de senaste veckorna/månaderna/åren. Jag bara måste få det här ur mig!

Det är inte ofta, snarare JÄVLIGT rare, att jag tappar humöret, men för ett tag sedan tappade jag det fullständigt! Droppen fick bägaren att rinna över och måttet blev tok RÅGAT! Ångrar mig inte En sekund, ibland MÅSTE nog helt enkelt vara nog!

   VÄRLDEN ÄR NÄMLIGEN FULL AV TVIVELAKTIGA PERSONLIGHETER!

Då o då stöter man på dem: egotrippade kappvändanade falska låssaskompisar till besserwisser o tvättäkta puckon. De kör över allt som kommer i deras väg för säkra att de själva ALLTID är i centrum, får max med uppmärksamhet från alla håll och alltid hålla sig på ”rätta/coola” sidan!

Hästfolk är ett släkte för sig o hästtjejer är oftast riktigt skillade på skitsnack, knivhuggeri, falskvänskap etc etc). Sen är det ju tyvärr inte bara inom hästvärlden som man stöter på de här människorna, dom finns på ngt magiskt vis över allt o ganska ofta där man[läs:jag] minst anar det…

Jag är helt urusel människokännare, litar helt o fullt på att människor är precis vad de utger sig för att vara… tror att människor menar vad de säger, säger vad de menar och jag lägger alltförfort min tillit o tilltro på nya bekantskaper! Å det är alltså där jag gör mina upprepande och ständigt återkommaned BIG misstag, för icke sa nicke, så där fungerar tydligen inte världen… Det sägs nästan aldrig vad man tycker/menar och när det väl sägs ngt så är det inte vad man innerst inne menar eller står för!

Har trots detta lyckats hitta riktiga änglar som finns vid min sida, som inte sviker, å ni är MER än guld värda!

  Så till er godingar som sträckt ut en hand och funnits där (både nu o genom årens lopp),

en del väntade och en hel del oväntade,

säger jag MILJONER tack, era tankar, sms, stöd och i vissa fall endast blickar värmer gott!

Även alla Finingar som lättar upp genom gulliga kommentarer och meddelande på Fejjan ska ha ett STORT tack!

Ni hjälper mig att hitta rätt igen!

Alla tänker, funderar och uttycker vi oss som sagt olika… Allt är ju inte alltid menat som det sägs, allt är inte menat som sägs alls och framför allt är det mkt menat som aldrig sägs.

   Försöker att undvika att fundilera för mkt på hur saker säg och i stället vad personen i fråga verkligen sa… Ofta lägger man på egna undermeningar och teorier om vad som egentligen menats! Hur ofta har det inte blivit missförstått och skapas konflikter över ngt som egentligen inte sagt?! Lika ofta skapar det däremot konflikter över vad som INTE sägs, eller att det sägs saker om inte menas.

Mitt stora problem är att jag oftast aldrig säger ifrån/nått, biter ihop, sticker huvudet i sanden o låssas som det regnar =( En helt urusel metod som jag länge kämpat med att ändra, men det är helt döfött. Konflikträdd o med ett (halv)kasst självförtroende så nja, jag tar hemskt gärna INTE en diskussion inte med någon alls faktiskt…

Säger ist bara OKAY, och låter det gå… Går hem, funderar på hur orättvist allt är o tycker så där sketa synd om mig!

   Jag är mao en såndär människa som är TOK lätt att köra över, manipulera o övertala det att göra det mesta och investerar 100% av mig själv i det jag gör o tar mig för… Man kan ju tycka att jag borde lärt mig mina läxor, speciellt efter hela Everton-historien och inte minst sedan Mr Fuckfejs-resan x2. Men icke sa nicke! Fröken har fortsatt att dundra rundor i sina stora skor o klampa på i klisterier.

I’m my one worst enemy!

   Detta resulterar i att relationer i min värld ofta slutar tvärt och för att aldrig mer återupptas… Jag är/blir väldigt sällan arg eller förbannad, besviken är mer en känsla som beskriver hur jag mår när det relationer tar slut!

Det finns däremot två olika utvägar, antingen går det till den dagen då det helt enkelt inte går längre (för min del) o då pyser jag, fortare än kvikt o innan ngn hunnit reagera på att det inte har fungerat på ett tag, för då helt plötsligt står jag inte ut en endaste sekund till =S Eller går det till den dagen då jag fullständigt tappar sinnet, blir tvärilsk, börjar bitcha o stå upp för mig själv vilket då ALLTID slutar att ”motpartner” får sitt livs chock o funderar över vilket satans häxa jag blivit och drar med förevändningen du är inte den Caroline jag kände! eller HÄXJÄVEL!

Så för ett tag sedan stod jag där igen, gjort samma gamla jävla misstag igen igen igen =(

Å jag måste erkänna att sådana här historier börjar bli så jävla gamla, hur svårt kan det vara att stå för vad man tycker, stödja varandra och hjälpas åt?! Så låssas-vänner och övrigt löst folk som bara tycker bakom ryggen och aldrig visar fram tassarna när det väl gäller kan ta sitt pick o pack o dra, försvinn o hör hemskt gärna aldrig mer av er!

Sååå efter de senaste upptäckterna har jag däremot bestämt mig att nog får vara nog! Jag orkar inte en sån resa till, inte för allt smör i småland. Nu får det vara nog! ALDRIG MER, ALDRIG ALDRIG MER!

   Nu är den Lesson VÄL learned!

Framåt fokuserar jag på de som står mig närmast, och lägger all energi där! Ska hålla mig på min kant och tänka både en o två gånger innan jag investerar mig själv i ngt nytt!

Livet på landet är det bästa som hänt oss, vi toktrivs i huset/stallet (och med våra fina hyresvärdar)! Den här chansen ska jag verkligen ta hand om o vårda väl, inga tvivelaktiga männsikor ska få komma emellan detta!

Å en sak till bara… o det som gnagt mig mest genom åren! För vad f-n hände med solidariteten?! Meningen ”han/hon har ju inte gjort MIG ngt, så ja…jag får ju agera som vanligt när jag ser/träffar han/hon?!” börjar tyvärr bli mer regel än undantag efter en konflikt av olika slag =S

Jahappp, jo TACK som f-n för den o för supporten! Att han/hon varit en fullständig idiot, svikit/bedragit eller behandlat ngn i din närhet riktigt jävla illa spelar ingen roll?! För så länge den personen inte gjort DIG ngt så är allt OK, prima skina o solsken?! AHHHHHH, tvivelaktiga hemska människor!

Längtan

Avslutar med ett ganska deppigt o bitter citat, men är trots detta ack så sant!

"...and each person,

we let ourselves care about,

 is just one more loss somewhere down the line."

jAg ÄlSkaR dIg, sImPle aS ThAt <3 

...vi hamnade på en omväg,

men tillsammans ska vi nog hitta vår väg tillbaka!

___________________________________________________

"If you cant get someone off your mind or heart,

 they are probably supposed to be there!"

så jag har bestämt mig för att du får stanna där ;)

Jahapp, inte mkt att uppdatera om… Läget är oförändrat =(

   I hagen utanför fönsterna går en skadad Prinsessa… Inväntar återbesök och OP. Så snälla rara, låt denna vecka bara swischa förbi ännu fortare än det brukar! Vill bara att operationen ska vara over and done o ha henne hemma i stallet igen! Oron är TOTAL =S

Helgen segade sig förbi, på ett bra sätt! Inledde med att städa nya hagen o skämde bort mig själv med pizza på fredagskvällen! MUMS!

   Uppe med tuppen för att fixa Shira innan utsläppet på lördagen, sen hjälpte jag Malin med hennes unghäst Rossi! ROLIGT! En studs lek med Ebba & eLiOt sen kom lilla Mammsen på lite överrasknings IKEA-tripp! MysPys! Handla en massa småsaker som jag velat ha länge men aldrig priorterat tillräckligt högt! Men nu så är det på plats!

Söndagen började likt lördagen, fast sedan blev det EKO o diverse sjuktillbehör till kommande konvalescens inhandlades! Passade även på att ta hem plantgjord, lite påskliljor o två paket tulpaner till BARA mig =)  Fixade o trixade med blommorna o monterad upp nya köksprylarna innan Veronica o Johanna dök upp för lite söndagsmys!

Härligt att ha töserna på besök, även om bästaste TysklandsLinda saknades! Har dessutom inte träffat Johanna sen jag bytte stall, DUMT DUMT!

   Somnade iaf som en slagen hjältinna o vaknade som en liten piggelin idag om än 45 min för sent!!! Hur som, det blev en baota trevlig avslutning på en inte så baota bra vecka =S

Kan inte med ordbeskriva hur mkt Era tankar, kommentarer, stöd och närvaro betyder för mig! Det gör allt sååå mkt lättare!

    Tänk att det fanns så många Finingar gömda i diverse skrymslen o vrår ;)

I’m a lucky one!

"cause love is all that I need and i found it there in your heart!

it isn't too hard to see we're in heaven…

 Once in your life you find someone who will turn your world around,

bring you up when your're feelin' down…

Now nothing can change what you mean to me.

There's lots that i could say…

But just hold me now- 'cause our love will light the way!

 I've been waiting for so long for something to arrive, for love to come along

Now our dreams are coming true,

thru the good times and the bad…

I'll be standing there by you!"

 _______________________________________

Silence is a girls loudest cry.

You know she's really hurt

when she starts ignoring you.

Vill egentligen inte alls skriva detta inlägg, för om det skrivs så blir det så mkt verkligare så mkt mer "sant"... Vill inte att detta ska vara sant ='(

FAN! FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN!!!

Griffelbensfraktur, lindriga skador på gaffelbandet + övriga ligamentsförändringar =S

FAN! FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN!!!

Igår besannades så min mardröm och skräckscenario… Griffelbenet är av + lita andra komplikationer =S

   Så jag var alltså ingen nojjig jäkla hönsmamma, utan en ägare med HELT RÄTT magkänsla över att ngt var helt uppå väggarna galt med Magiskan.

Det tog ett par timmar hos världens bästa Veterinär (Björn Rahm), men efter ultraljud o röntgen stod diagnosen klar! Några tårar senare samlade jag ihop mig och vi la upp planen för framtiden:

Nytt återbesök om 10dgr sedan väntar operation på Jägerso i Malmö.

Björn lovade att skicka mig till den bästa som fanns och att han skulle laga min Magiska! Men, FAN FAN FAN!

   Är så in i tusans glad att jag stod på mig och ville komma iväg o få detta uppkollat! Ska alltid alltid alltid lyssna på magkänslan! ALLTID!

   Hur som, i det här fallet önskar jag att jag hde fel =( Nu ställs jag ju inför en rad olika orosmoment, det första och största är narkosen. Björn skulle iofs prata med veterinären i Malmö och se om de inte kunde göra den här operationen stående o "vaken" för att ta bort risken med narkosen. Men han kunde inte lova ngt =S 

Har läst på nätet o FY FAN säger jag bara, jag kommer ju vara ett nervvrak upphöjt till 1 000 000 om min Magiska måste sövas… 1/100 dör av narkos, EN AV HUNDRA!!!! Å det mina vänner, det ska INTE vara min Magiska! Nix Pix o ICKE sa Nicke. Det går jag inte med, skulle inte klara en dag utan henne!

Är livrädd för att nått ska gå galt o att jag ska förlora mitt Allt…

Jag vet egentligen o innerstinne att världen inte går under för detta, att världen inte fullständigt raserats och att det är goda prognoser för att hon ska bli helt återställd o hela den där biten… Är bara så rädd att jag med min medfödda otur ska tilhöra de dära fel %, de där som inte klarar ut detta den när lilla gruppen som aldrig blir fullt återställda =S  Kan inte låta bli att tycka det är galet jävla orättvist, så jävla jävlaorättvist... varför just min Magiska, varför min älskade hon som alltid ställer upp, hon som alltid är en stjärna o alltid gör sitt bästa, varför just hon, hon som är mitt allt?!?!?!?!

Det är alltid över det där ÄCKLIGA helvetes målsnöret jag snubblar, ALLTID. Jag har det inom räckhåll o precis när jag ska greppa tag om drömmen så försvinner den, POFF väck borta! 25dagar innan planerad debut på tävlingsbanorna kom så vårt första bakslag… Ett rejält jävla bakslag… FAN!

I typ sju år kämpade jag med skador på hästar och diverse skit o mög även i och utanför hästlivet… de de senaste två åren har jag iofs haft förmånen att leva i en värld av GALEN lycka, 1 000 000 underbara ögonblick o oförglömliga stunder med min Magiska… så/men jag antar att bäst före datumen för min lycka var passerat helt enklet =(

Kan inte på något sätt kontrollera tårarna eller besvikelsen… FAN!

Att tävlingssäsongen är över innan den ens han starta ger jag egentligen blanka F-N i, men det känns så jävla orättvist, så in i helskottas jävla pisse orättvist.

Har pratat med mkt hästfolk och alla är rörande överrens om att det SKA och KOMMER att bli bra! Å det tänker jag se till att det blir, för allt annat är HELT otänkbart.

Lyckligaste dagen i mitt liv, so far...

Önskar att vi tillsammans får massa många sådana till

Tar den här helgen till att fullständigt bryta ihop, tycka synd om oss och spendera timmar i hagen med hon som är min värld och mitt allt… Har dock lovat mig själv att när väl måndagen är här är det dags att bita ihop, samla ihop mig och sätta fullt fokus på att hitta positiva tankar och planer för vägen tillbaka!

    Är fruktansvärt glad (TACK BÄSTA MALIN!) att jag har flyttat hem henne och har henne precis runt knuten! Det är det första och faktiskt den största positiva tanken jag bär med mig! Jag kan sitta/spendera hela kvällarna hos henne i hagen o boxen, vi ska nog ta oss igenom det här också! Hon o jag, Jag o hon!

Tillsammans är vi är det bästa som finns!

 …fast vad vore jag utan min underbara familj o alla Er godingar

som hört av Er o stöttat mig under dessa mardrömsdagar!

Ert stöd o Era tankar  är GULD värt i min värld!

 Med blicken mot framtiden!

 Vi hamnade en omväg,

 men ska nog hitta vår väg tillbaka igen!

*suck*

Igår skulle det trimmas på banan! Hem som ett jehu efter jobbet, in o käka o swisch ut till Magiskan!

   MEN istället för min sedvanliga Blanka Svarta möts jag av ett busfrö med 1st telefonstople till bakben =S 

*suck*

MILJONER tankar flög igenom skallen… Mest:NEJ NEJ  NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ !!!!!!!!

Älskade hon får inte vara skadad, älskade hon får inte ha ont =’(

  Nåväl, jag tvättade det stora men bara ytliga såret tog fram med longerlinan o ner på banan för att se hur hon rörde sig! Betyg: G i skritten men i traven satte min, i vanliga fall extremt tåliga, Madame ner tassen o sa: "det där, det gör jag bara inte!" Fine, jag är otroligt glad över att hon så starkt visade att hon hade ont! Duktiga hon, för hur ska jag annars veta?!!! Klappade om Älskade hon och tog in henne!

   Jag förstår att det måste vara extemt knepigt att trava med en telestople till bakben, men hon har varit så här svullen iom/pga muggen vid två andra tillfällen och då har traven fungerat ändå (markerat men ej halt). Så Mattes oro höjdes med 1000%.

   Hur som, fram med telefonen o finaste MammaVeronica kom till undsättning, hon konstaterade likt mig att det var sjukt märkligt att  hon var sååå svullen över detta lilla ytliga ”fina” sår. Strax därefter kom Malin hem, hon kikade också och ja, inte kom vi fram till ngt vettigt alls =( Grann-Inger kom upp och kikade lite, fick telenr till hennes svärdotter som lämpligt nog är nyexad veterinär!

Kyla o promenix blir ordinationen! Sagt o gjort… En bra stund kyla och ca 30-40 min promenad o svullnaden var konstant =( INTE BRA… Svullnaden har alltid ner på henne vid tidigare telefonstolps-tillfälle =S FAAAAAAN!

   Underbara Vet. Björn Rahm ringde upp mig framåt senkvällningen, han tyckte inte läget var akut men höll med mig om att det inte var bra att svullnaden inte reagerade på promenixen. Stallbandage över natten o en ny kontakt imorgon bitti blev det bestämt!

   Sovit en timme i taget i natt =S Uppe kl. 05,15 för att pyssla om Magiskan, svullnaden var oförändrad =( Lite extra svullen men det är hon alltid på morronen, efter 30min promenad var morgonsvulladen borta men den andra svullnaden var konstant! MÖÖÖÖÖÖÖG!

   Ringe Björn o han tyckte vi skulle avvakta idag oxå, ny kontakt ikväll när jag kommer hem från jobbet! Jo, tjoballe att jag har kunnat koncentrera mig på jobbet idag =S 

   Nu inväntar jag besked från Björn! Hoppas på att få komma iväg imorgon. Hoppas Hoppas Hoppas!

Jag vet o hoppas o tror att det med allra största sannolikhet inte är ngn fara på taket! Att hon kommer bli perfectly fine inom kort…

Men det som skrämmer mig allra allra mest är att det var såhär allt började för min Älskade Everth, en ”liten” skada som i framtiden skulle tvinga oss att skiljas åt =( Nu blev ju inte hans skada omhändertagen som den skulle och det var anledningen till att den ”lilla” skadan fick de stora konsekvenser som det fick oxå, men usch jag blir så himla orolig.

Likaså var det ju för stiligaste Mr Stallion/Pepper, en relativ ofarlig vurpa i hagen, lite svullen o halt i ett par dagar sedan fina fisken igen… Men allt är inte som det ser ut att vara… En spricka som orsakade överben som orsakade slitage på böjsenan o Peppers framtid fanns helt plötsligt hos min Everth i Trappalanda istället för hos hans Matte som höll honom kärast i hela världen =’(

Nu har jag ju läget under kontroll och vi åker till Björn för kontroll redan imorgon förhoppningsvis, men jag kan inte låta bli att oroa mig! Älskade hon, älskade älskade hon

Har läst på internet mkt o kommit fram till en miljon olika anledningar till svullnaden! Skräcken griffelbensfraktur =(

Min högsta önskan är att Björn tittar på mig efter morgondagens eventuella undersökning o säger:

Det ser alldeles utmärkt ut detta! Inga skador eller förändringar utan hon har bara fått en ordenlig slag/spark! Du kom hit HELT i onödan!

JAAA, ingen skulle vara gladare än jag än om jag om 30dgr sitter framför datorn o betalar den där HELT onödiga veterinär räkningen!

Hon får inte vara skadad, HON FÅR INTE VARA SKADAD =’(

POFF!!! Fredag till söndagkväll, 0-100 på 2sekunder!

Inledde med födelsedagskalas för KnasKlas o Shira hemma i Arkelstorp i fredags! Vid 3snåret crashlandade jag i sängen efter en mycket trevligkväll som avslutades med sightseeing i Broby!

I lördags blev det lång tur i skogen med Melle & Mylla! Ett riktigt jäkla kondis pass för oss alla 6! Shira var gudomlig att rida! Började med att ställa, flytta o förhållningar redan under framskrittnigen i skogen o det gjorde verkligen underverk för resten av ritten också! Hon gör mig lyckligast! Efter nästan 2 timmar i skogen, fick hon ut o mysa i hagen med bästis Lisette o även Malins ”nya” stjärna Rossi var nöjd över att Shira var tillbaka i hagen! Hon är verkligen allas trygghet, min Blanka Svarta!

Swich in i duschen o sedan iväg till Familjen på härlig lördagsmiddag! Tänk så lyckligt lottad jag är som har människor som de i min närhet! Toktacksam över att de finns <3

   Efter en gooood grillad middag blev det massa tragg om allt o inget alls vid middagsbordet, många långa skratt o en hel del allvar också! Bästa extra familjen!

Igår va en såndär jag, jag gjorde egentligen inget alls… men ändå fick jag en hel del gjort, allt ut om det bästa jag vet dvs rida min Magiska =(

Jag var uppe med tuppen o släppte ut hästarna, sen tog vi långfrukost följt av långpromenad jag o mitt lurviga hjärta! Efter lite pyssel i stallet, powernap på soffan o lite tråkhandling på Willys kom Pappsen o Mor på fixarbesök och ÄNTLIGEN fick jag upp det sista hyllplanen i hallen, så nu är det projektet nästintill slutfört! Bara lite färg på de nya reglarna som saknas! Hoppas på att kunna fixa det en kväll i veckan!

Nya hyllan i köket kom också upp, fast det fixade jag alldeles själv! Stolt o FINT blev det minsann!

Hallen före:

Hallen efter:

Lite nytt i köket:

Tallrikshyllan har min älskade papps gjort i slöjden! Hammarskola 7A, tror jag bestämt det va! Sjukt coolt!

 myspys i sovrumsfönstert!

Shira fick som sagt oplanerad vila igår (jag nämligen vågade inte lämna Rossi ”själv” i hagen). Malins söta unghäst hade varit ganska orolig emellanåt under tiden jag o Shira va o busade i skogen i lördags och eftersom Malin var hemma o kunde ha koll på honom i söndags vågade jag inte rida… Gud förbjude att det skulle hända honom ngt bara för att jag ville rida =S Nej, vila fick det bli men det kan hon iofs ha förtjänat efter dunder rundan i Söndags! Vi tar nya tag idag ist om vädret nu mot förmodan tillåter dvs!

Veckan planeras att se ut som följande:

Måndag: vila/trimm?

Tisdag: Trimm

Onsdag: PW

Torsdag: vila

Fredag: Skogen/klättra

Lördag: Skogen alt. Ridhus

Söndag: Skogen alt. Ridhus

   Födelsedag!!! Älskade Hon fyller 5år! INSANE!

Tänk, det är snart två år sedan lilla hon kom hem till mig! Två år av GALEN lycka tillsammans o det bästa med allt är att vi har, förhoppningsvis, hela livet framför oss… Vi har precis bara börjat vår resa tillsammans! Har aldrig varit lyckligare än sedan den dagen hon blev MIN

  Visingsö, 2010         Vä, 2012

  Bäbisplutt 2010       Dressyrstjäna 2012

Ikväll blir det kalas i Arkelstorp! Imorgon långritt med LillaSyster o Mylla och sedan väntas det lördagsmys hemma hos Familjen! MYS! På söndag ska det trimmas o sen ja, sen är det måndag igen =S

   Tiden bara rusar iväg! Hoppas på att få hem lilla pappsen till helgen också så kan han få upp lite hyllor där hemma! 3 hyllplan i hallen + en ny hylla i köket! Tokgillar mitt lilla dokhus!

   Har dock planer på att byta ut gardiner i sovrummet… inte 100 nöjd med dem jag har =( Alldeles för ”hårda” för mitt annars så ”mjuka” o gulliga lilla hus! Ja, rosa eller vita linnepaneler får det nog bli ist för de grå/svarta längderna! Hissgardinerna behåller jag nog, för dem är jag lite in love i!

   Ja, planer planer planer! Livet är gaaanska så bra nu!

Torsdagstrimmade i gamla ridhuset igår! Sjukt fin liten flicka hade jag! Galoppandet fungerade precis lika bra som på tävlingen! Kan det vara så mån tro att polletten har trillat ner nu?! Önskar det iaf, önskar det mest av allt nu faktiskt!

Magisk känsla att rida henne, precis som alla andra rider sina hästar! GALET!

Kommer så väl ihåg en kväll i ridhuset för ett bra tag sedan, satt o skrittade och travade på min då knappt styrbara lilla pownie o va sååå avis på de andra ekipagen i ridhuset som trimmande runt omkring oss… Ifrågasatte (som vanligt) min egna kunskaper och tvivlade på att jag skulle kunna träna upp min Shira till den där nivån =S Va där o då ganska så övertygad om att jag gapat efter för mkt och att jag inte skulle reda ut att rida in och utbilda henne själv, utan började fundera kring olika alternativ….

   Men nu står vi här, den 16 mars 2012 och vi är alldeles färdig med grundutbildningen! Hon debuterade på nästan 62% för ett par veckor sedan och imponerar fortsatt stort med sitt enorma självförtroende och lugn!

Å det bästa med allt?! Jag/vi har gjort det helt och alldeles själva! Allt hon kan o allt vi gör har vi lärt oss och gjort tillsammans! Det är en galet magiskt och underbar känsla! Älskade hon, tänk så mkt lycka hon ger mig dag ut och dag in! INSANE!

I mitt <3 finns bara du 

och du finns där 24 SJU!

__________________________________

Snubblan saknar...!

saknar i perioder så det inte går att beskriva i ord.

svårt att hitta rätt när man en gång i tiden redan hittat det som är rättast =(