Senaste inläggen

Av madibasshiraz - 24 november 2016 07:52


eller kanske inte tillbaka direkt. För där jag redan harvat rundor vill jag inte harva ngt mer. Men en sak är säker, det måste ske en förändring o den måste starta nu!
Alldeles för mkt gammalt dom ligger o gror, alldeles för mkt känslor som "stör".
Så nu fortsätter jag den resa jag påbörjade i våras, men som lite hamnat på avvägar.
För när man, dom jag i våras, kände mig on top of my world, är det lätt att glömma allt jobb som faktiskt krävs för att vara där!
Så nu, nu bläddrar jag tillbaka några blad o tar vid där jag slutade.

1, jag duger! Precis som jag är: full av misstag, brister, okunskap o dåliga dagar! Men inom mig bor oxå massa kärlek, omtanke o glädje, jävla anamma o om så kräver styrka att flytta berg!
Aldrig mer vara elak mot mig själv!

2, Shira! Ingen mer stress eller ångest i stallet! Det är min frizon och ska så förbli! Tävling får vänta till jag är redo i själen, inte en sekund innan dess. Schema ska läggas, 2 vilodagar i veckan o det är OK! Vilan är inte pga av lathet eller att jag inte vill rida, utanför att samla energi, glädje o styrka att rida de andra dagarna. Kvalitet före kvantitet!

Det är en början. Kommer krävas mkt energi, men JAG SKA! För det lovade jag min blåa ballong!


ANNONS
Av madibasshiraz - 26 juli 2016 13:58

Sista tiden har varit konstig, kroppen har protesterat, huvudet strulat o hjärnan snurrat på högvarv! Jag vill så jävla mkt. Jag vill så gärna hänga på allt o träna på för fullt tillbaka upp mot 0. Men den går inte kroppen pallar inte, jag pallar inte. Inte på max o inte fullt ut!

Det har varit mkt tårar kring detta, mycket känslor o mkt ledsamhet. O det i sig är säkert viktigt o säkert en del av processen, både som insikt och motivation. För om inte förr så vet jag precis hur viktig träning med Shira är för mig och jag vet precis hur stor del av mitt välbefinnande hon har. Jag vet, om jag inte förstått det tidigare att vi älskar att tävla! Hela grejen kring att vara ett tävlingsekipage, planering träning uppladdning pyssel o mys o själva tävlingsdagen WE LOVE IT! Så att det känns så här jävligt att vara utan det är ju ett gott tecken!

Nu tror jag dock att jag har hittat min väg, jag tror jag har hittat en lagom väg framåt. Vi tänjer lite på gränser utan att skapa kaos, vi tränar på lagom nivå med detaljer istället för att forcera fram! Vi tävlar lätta klasser på små tävlingar för att undvika konfrontation o mental press på stora "kända" tävlingsbanor. Vi jobbar på lite i smyg. Lite i skymundan och det passar oss perfekt!

Nu ska jag leka vidare på tdb o se vad jag kan hitta för spännande tävlingar o sätta det sista i min planering för den närmaste framtiden.

För även om jag alltid varit ett planeringsfreak är planering en av de viktigaste bitarna nu. Ha allt planerat för att slippa oro, ångest o stress!

Nu kör vi! Inte i 110 knyck o inte så det ryker. Vi kör i ett lagom mossigt litet tempo, men ett tempo som gör att vi når målet istället för att krascha halvvägs dit!

Lyllos mig att ha en bästis som dig!

Med la1 börjar vår resa tillbaka!
Längtar så tills pipan tjuter;
Caroline! Varsågod o rid!

ANNONS
Av madibasshiraz - 19 juli 2016 10:38

Efter torsdagens melt down är vi uppe igen!
Har funderat ut lite vägar hur vi ska komma framåt utan att skapa kaos i kroppen min. Det blir halva hoppträningar, färre träningspass för mig, varannan dag trimning på Shira varvat med långa PW i skogen! Hitta balansen låta kroppen o knoppen vila när den vill o lyssna när den säger ifrån!
Låter simpelt men är f-n så mkt svårare!

Idag red vi igenom delar av La3 o det var löjligt kul! Nu är kroppen trött, så nu blir det vila hos Mor o Far resten av dagen!
Ska lägga upp ett schema för de kommande veckorna för vet ni vad!? Snart är det tävlingsdax för mig o Shira <3

Det är en bergodalbana det är livet! Men nu leker livet!!!

Tack för allt stöd alla fina hjärtan o själar som vi är välsignade med att ha i vår närhet! TACK!

Av madibasshiraz - 15 juli 2016 03:48


FAAAAAAN!!!

Den sista tiden, flera veckor tillbaka har jag mått så jävla bra! Inifrån och ut :) visst det har varit tuffa dagar, huvudvärken har funnits med i bilden, men under en övergångsperiod tänkte jag att det gick att leva med! Jag har ätit mina piller och hanterat min vardag. Varit nöjd och lyckligare än på vääääldigt länge!

Igår kom dock ett bakslag, en sån bitchslap rätt i nyllet som fick mig att snurra ett par varv, knäa men tillslut komma på fötter igen.
Anledningen; hoppträning! Eller egentligen, det har varit en tuff vecka, en dålig vecka rent sjukmässigt, men det som fick det att brista igår var smärtan efter träningen :(
Jag är nästintill löjligt rädd för att hoppa, ett räcke på 50cm kan få mig att skita knäck, men min Shira tycker det är så vansinnigt skoj att studsa över hinder, så jag tänkte; ok lets do this shit! För allt hon gör för mig, ska jag lära mig hoppa för henne Träningen i sig gick super! Shira är Magisk! Ord kan inte beskriva den galna kärlek jag känner till henne och som jag igår blev så tagen av! Hon är verkligen 1 på miljonen och
100% gjord för mig!
Vi tog oss an och igenom träningen med Bravur! Vi hoppade allt och Shira va sååå lycklig :) Jag var livrädd, blundade o grät mig över en del hinder. Men det är oviktigt. Likaså är det oviktigt att det säkert såg helt CPtoktigt och värdelöst ut, det viktiga är att vi gjorde det! Tillsammans! Hon för mig och jag för henne! Som man ska som ett team, tillsammans som ett ekipage!
Jag är så löjligt stolt över mig själv och henne, men framför allt så vansinnigt kär i min häst! 6år sedan hon kom hem o hon still takes my breath away <3

Nu då till bitchslapen, efter passet. Som ett brev på posten kommer smärtan o migränen! Jag hann inte mer än hoppa av innan helvetet bröt loss. Jag härdade ut, tog hand om min stjärna o snickesnackade med de störtsköna o helt underbara töserna i stallet men tillslut orkade jag inte mer. Begav mig hemåt i sakta gemak. Väl hemma brast det... Känslorna tog över och jag totalt bröt ihop i soffan... Grät som ett barn,så jävla frustrerad och kände mig som fastlåst i min kropp. rädd inf framtiden och orolig för hur jag ska lösa detta... Den euforiska lyckan över att ha kickat min rädsla över hoppnings ass, var som bortblåst. Istället fanns inget mer än 100% smärta på olika vis i mig...

Nu några timmar senare ser jag det lite klarare! Jag over did it igår... Vi är inte redo ännu, eller jag är inte redo! Min kropp är inte redo o min hjärna är inte "klar"... Jag har mer att jobba med innan jag hittar den där balansen i vardagen!
Jag är överlycklig för Igår, ångrar mig inte en sekund! Vi hade det löjligt kul tsm o vi ska göra det igen. Sen! Nu ligger prio 1 på att få vardagen att snurra igen! Hitta balansen i dressyr, vila och bus! Hoppa lite på helgerna, några skutt för skoj skull. Men mer orkar jag inte ännu, det är den bistra sanningen... Att jag inte kan lev fullt ut, det är sanningen, att jag måste bromsa, inte göra allt jag egentligen kan o vill, det är den jävla sanningen. Att jag för att ha haft det super kul tsm med Magiskan, eller familj o vänner, får betala ett ganska högt pris... Ett så jävla passigt pris, allt jag vill är att vara mig igen! 

JÄVLA PISSESKITS SKADA O SJUKDOM!!! Jävla jävla dig!

Världens finaste tjej! Min tjej <3

1på miljonen! Tack för allt du ger!

 

 

 

Knäckt! 

Men vi ska hitta en väg, vår väg genom detta.

Tillsammans ur detta!

Av madibasshiraz - 21 april 2016 07:50


Just så, var på behandling igår o kroppen slog verkligen bakut ordentligt... Igår va en sån dålig dålig dag, även om kvällen var väldigt fin o härlig, natten har varit hemsk/vidrig/otäck o jag vaknar med huvudvärk :( Då är det bara att lyssna på kroppen, ta en pilla o plantera kroppen i sängen o vila vila vila!

Tillbaka här igen :(
Dock inte permanent,
ett kort återbesök bara...
Imorgon ÄR jag på benen igen!

Av madibasshiraz - 19 april 2016 20:03


Mmm, just så. Inget mer inget mindre!
Rasta hund o köra och handla, min kvällsuppgift efter att ha jobbar 9 timmar, fixat stallet o tränat M & Shira!
Skulle mkt hellre gosa ner mig i sägen med nya Hippson som jag knappt ens öppnat! Meeen hunden är kissig o kylen tom :(

Jaja, bra att tuta på! Efter handling o promenix = BUMS I SÄNG! Jepp, det är dagens morot för Fransson! Fixa kvällens to do list, och du får krypa ner o sova mysa sova mysa....

Bäst o sätta fart, sängen here i come!

Av madibasshiraz - 17 april 2016 23:01


Från o med maj blir inget mer som vanligt! Jag åker till Sunne för att vara med på Mr Rights examensdag den 29 april och passar på att ta någon dag semester tsm på Selma spa och laddar upp inf vad som komma skall <3

När vi landar i Skåne igen efter vår mini semester och Hans stora dag gör vi det tsm, för att aldrig mer behöva leva ifrån varandra!!! Vi klarade 2års pissedistans utan minsta problem! Saknaden har varit galen o svår, men tsm har vi hittat styrkan o fixat biffen <3 Han & Jag!

Strax därpå gör jag o Shira en stor förändring. Den är externt bittersweet, men så nödvändig på många vis. Känns konstigt, sorligt och oväntat... Men på samma gång nödvändigt, spännande o jag känner hur det spritter i dressyrnererna o vi längtar efter en nytändning!

När vi väl kommit till ro i det nya livet, börjar min riktiga utmaning: MITT NYA JOBB!!! Jepp, ni hörde rätt! Jag har äntligen tagit steget, hoppat så högt o långt jag bara kunde o landade mig ett nytt jobb! Jag är sååå taggad till tänderna inför detta! Det känns så skönt, jag är så tacksam o fruktansvärt helt jävla fjabbaglad för detta nya så det spritter i hela kroppen när jag tänker på det!
Visst kommer jag sakna mina fina kollegor, men jag räknar kallt med att hålla kvar kontakten med dem. För övrigt ska det bli så skönt att få lämna min nuvarande arbetsplats, blicka framåt med glädje o med en helare själ! En dröm om framtiden o med baota mkt studs i benen o fnitter i näsan!

Men först några veckor gamla "verklighet". Slit, ångest, sura miner o tråååk :( Men jag mixat upp det med Shiratid, Tinomys och middag varje kväll tillsammans med Honom! Tror dessutom jag kastar in lite tid tsm med Lilebror o familj i Atown så blir allt bara rosa moln o fina tider ;)

Tsm blickar vi framåt,
mot nya tider!

Mot framtiden !!!

Av madibasshiraz - 11 april 2016 09:48


Måndagmorgon. Solen skiner. Hjärtat känns lätt. Ett leende sprider sig från hjärtat och genom hela kroppen. Jag blickar framåt med glitter i ögonen, fnitter i magen o bus i benen!

Alla pusselbitar början trilla på plats!

Tack alla ni som hjälpt mig, på olika sätt! Tack fina vänner för stöd o omtanke <3 Tack älskade familj! Tack vidriga varelser för era onda handlingar o vidriga skitsnack, det tog mig till en bättre plats, en bättre tid ligger framför mig!

Jag börjar sakta men säkert hitta hem till mig själv igen!

Några bitar kvar att lösa, men snart är vi på väg!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se